Västergötlands och Dals lagsaga (även kallad Västgöta-Dals lagsaga) var en lagsaga som omfattade de områden som ingår i dagens landskap Västergötland och Dalsland samt före 1552 Nordmarks härad i Värmland. Den ursprungliga lagen som användes var Västgötalagen.

Lagsagan benämndes först Västergötlands lagsaga. Lagmanslängden går tillbaka till 1000-talet, men de äldsta historiskt belagda lagmännen är från början av 1200-talet. Från 1552 till senast 1568 var lagsagan uppdelad i två:Älvsborgs läns lagsaga och Läckö slotts lagsaga. Under denna tid hörde Dalsland till Värmlands lagsaga men återbördades vid återsamlandet, då samtidigt Mo härad fördes till Smålands lagsaga. Valle och Vadsbo härad låg 1570–1622 utanför lagsagan. 1593 fördes åter Dalsland till Värmlands lagsaga. Från 1606 utgjorde Skånings, Laske, Barne, Vilske. Vartofta, Kåkinds, Gudhems, Frökinds, Kinne, Kålands, Åse och Viste härader en egen lagsaga benämnd den övre lagsagan i Västergötland, vilka 1614 och 1618 återgick till Västergötlands lagsaga.

1634 återfördes Dalsland till lagsagan som då samtidigt fick namnet Västergötlands och Dals lagsaga. 1718–1719 var lagsagan uppdelad i fem: Älvsborgs läns lagsaga, Vänersborgs läns lagsaga, Dalbo läns lagsaga, Skaraborgs läns lagsaga och Mariestads läns lagsaga. Mellan 1733 och 1749 var lagsagan uppdelad i två: Skaraborgs läns lagsaga och Älvsborgs läns lagsaga. 1842 överfördes flera härader från Älvsborgs län till Hallands lagsaga, Askims, Sävedals, Marks, Vedens, Bollebygds, Kinds, Redvägs, Ås, Gäsene och Kullings härader. Samtidigt uppgick Bohusläns lagsaga i denna, som då fick namnet Västgöta, Dals och Bohusläns lagsaga.

Lagsagan avskaffades samtidigt med övriga lagsagor 31 december 1849.

• Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 206