Knut Lindelöf, född 19 maj 1945, är en svensk före detta lärare och biträdande rektor,^[1] skoldebattör och redaktör för elektroniska medier.

Lindelöf var en av initiativtagarna till Kunskapsrörelsen 1979.^[2] Från ett demokratiskt vänsterperspektiv hävdar Knut Lindelöf att traditionell undervisning och betyg i en sammanhållen likvärdig skola behövs för att ge elever från lägre socioekonomiska klasser någorlunda lika möjligheter som socioekonomiskt gynnade elever.^[3] Parallellskolesystemet som fanns i Sveriges före grundskolan avvisar Knut Lindelöf.^[3]

Knut Lindelöfs bok Grundskola på grund: Scener ur en mellanstadielärares vardag från 1986 rekommenderades för alla skolintresserade av Svenska Dagbladets recensent Margareta Zetterström.^[3] I boken skriver Knut Lindelöf bland annat

• att solidaritet, helhetssyn och elevdemokrati är falska honnörsord;
• att blockämnen, temaarbeten, projektarbeten, lärarlag, elevråd och andra nyheter som följer av de falska honnörsorden gör skolan sämre;
• att det saknas centrala regler och kunskapskrav;
• att lärare diskuterar metoder, organiserar och går på möten så att undervisningen blir lidande;
• att dessa strukturfel gör det möjligt för svaga elever och lärare att smita undan och gömma sig bakom gruppen; och
• att skolan blir socialt skiktad eftersom elever från högre klasser kan tillgodogöra sig mer kunskap.^[4][3]

I stället ville han se betyg från lågstadiet (som han satte i sin klass i strid mot gällande förordningar), och att endast elever med godkänt i alla ämnen skulle flyttas upp.^[4] Han skrev att han i början av sin lärarbana på 70‑talet försökt arbeta i den nya förment progressiva andan, men att han snart lärde av äldre lärarkolleger att sätta kunskaperna i centrum och att blanda många olika arbetssätt och metoder.^[3]

I boken Tack för idag, slut för idag hävdar Knut Lindelöf att grundskolans fundamentala idé – likvärdig skola för alla – har övergivits, och ett parallellskolesystem införts i praktiken.^[1] Hans bok Kunskapsrörelsen: Larmet gick redan 1979 visar enligt Anders Björnsson hur Kunskapsrörelsen självförvållat blev isolerad genom splittring och hätsk polemik, och att debatten om ”skolans kris” är betydligt äldre än 2000‑talets skoldebatt.^[5]

Knut Lindelöf var fram till 2021 redaktör för den elektroniska upplagan av Folket i Bild/Kulturfront.^[6] Han driver sedan 2006 webbsajten "lindelof.nu".^[7]

• Grundskola på grund: Scener ur en mellanstadielärares vardag. Prisma, Stockholm 1986. ISBN 91-518-1811-6.
• Tack för idag, slut för idag: Kortmemoar om ett skolarbetsliv. Tintomara, Uppsala 2010. ISBN 978-91-978997-0-3
• Ett liv, en tid: Åren 1884–1973 genom kameraögat. Warne, Sävedalen 2013. ISBN 978-91-855974-2-0
• Kunskapsrörelsen: Larmet gick redan 1979. Kulturfront förlag (Libris anger ”Nomen, Visby”) 2015. ISBN 978-91-7465-812-5

• Webbplatsen lindelof.nu
• Knut Lindelöf i Libris