Hogdals socken
| Hogdals socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Härad | Vette härad |
| Kommun | Strömstads kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 71 kvadratkilometer |
| Upphov till | Hogdals landskommun Hogdals församling |
| Motsvarar | Hogdals distrikt |
| Tingslag | Norrvikens tingslag (–) Vette tingslag (–) |
| Karta | |
  Hogdals sockens läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 59°01′33″N 11°13′48″Ö / 59.02583313°N 11.22999954°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1553 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Hogdals distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Hogdals socken i Bohuslän ingick i Vette härad, uppgick 1967 i Strömstads stad och området ingår sedan 1971 i Strömstads kommun och motsvarar från 2016 Hogdals distrikt.
Socknens areal är 70,77 kvadratkilometer, varav 69,67 land.[1] År 2000 fanns här 445 invånare.[2] Orten Hällestrand samt kyrkbyn Hogdal med sockenkyrkan Hogdals kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Hogdals socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hogdals församling och för de borgerliga frågorna bildades Hogdals landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Vette landskommun som 1967 uppgick i Strömstads stad som 1971 ombildades till Strömstads kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Idefjordens församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Hogdal, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vette härad. De indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]
Geografi och natur
Hogdals socken ligger nordost om Strömstad med Svinesund i norr, Dynekilen i söder och Skagerack i väster. Socknen har odlingsbygd i sprickdalar som omges av starkt kuperad bergsbygd, med kala berg i väster.[6][1][7]
Två kommunala naturreservat finns i socknen: Halle-Vagnaren och Kobbungen. Största insjöar är Tvetvattnet och Vaglarna som delas med Näsinge socken samt Sopperödvattnet som förutom med Näsinge även delas med Skee socken.
I socknen finns ruinerna av försvarsborgen Sundsborg vid Svinesund.[8][9] En senare sätesgård var Dyne herrgård.[10][11] I kyrkbyn Hogdal fanns ett gästgiveri.[12]
Fornlämningar
Över 30 boplatser och en dös från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen och 25 hällristningar. Från järnåldern finns några gravfält och tre fornborgar.[6][13][14][7]
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 508 1810 till 1671 år 1900, varefter den minskade till 537 1990.[15]
Namnet
Namnet skrevs 1277 Hodal och avsåg då kyrkabyn. Efterleden är dal. Förleden kan innehålla hor, 'hög' syftande på höjderna vid kyrkan. Alternativt har föreslagits ho, 'vattenho'.[16]
Se även
Referenser
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hogdal socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
- ^ Administrativ historik för Hogdal socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Sundsborg i Nordisk familjebok, Stockholm 1918
- ^ Hogdal i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Dyne i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Dyne i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Hogdal i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hogdals socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hogdals socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Hogdal i Göteborgs och Bohus län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 28 maj 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. Libris 417491. https://runeberg.org/aehbhob/2/0007.html
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Hogdals socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Hogdals socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Hogdals socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hogdals socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Hogdals socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Hogdals socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
| |||||