Eisspeedway

Herbarium

Ett herbarieark med en grenspets av sheanötsträd Vitellaria paradoxa.

Herbarium (från latin herba, "växt", "ört" och suffixet -arium, "rum", "behållare"[1]) är en samling av vanligtvis torkade, ofta pressade, växter eller växtdelar, som används för studier i botanik, taxonomi och fastställande av nomenklaturer.

För att bevara insamlade växters form och färg läggs de plant mellan papper med hög uppsugningsförmåga och placeras sedan i en växtpress. När växterna torkat helt tas de ur pressen och limmas fast på styvt vitt papper. Alla uppgifter om när och var växten samlats in, växtbeskrivning och beskrivning av omgivningen där den växte antecknas på papperet. För att undvika insektsangrepp kan den pressade växten frysas eller behandlas med desinficeringsmedel. Därefter placeras den i en skyddande låda. Växter kan även konserveras i alkohol.

Herbarier används för att studera växter, för att verifiera växters klassificering, för att studera växters geografiska utbredning och liknande. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av växten tas tillvara, till exempel blommor, stjälk, blad, frön, frukter och rötter. Växten brukar läggas så att både fram- och baksida på blad och blomblad syns.

Carl von Linnés herbarium finns numera hos Linnésällskapet i Storbritannien. Världens första herbarium skapades troligen av Luca Ghini på 1520-talet i Bologna men finns inte bevarat[2].

Herbarier innehåller ofta även samlingar av svampar (de har ju tidigare förts till växtriket). Numera har man börjat använda beteckningen fungarium (från latin fungus, "svamp") för svampsamlingar.[3]

På samma sätt kan algarium användas som beteckning på en samling av alger[4], som ju också tidigare generellt tillhörde växtriket (numera förs ju exempelvis brunalgerna till kromalveolaterna).

Stora herbarier

Galerie de Botanique du Muséum national d'histoire naturelle inhyser världens största herbarium.
Herbariebyggnaden i Kew Gardens.
Herbariet vid Harvard University.

Nedan listas de största herbarierna, årtal för deras grundande och antalet exemplar 2017:[5]

1. Muséum national d'histoire naturelle, Paris Frankrike (1635), 8 000 000
2. New York Botanical Garden, New York USA (1891), 7 900 000
3. Royal Botanic Gardens, Kew Storbritannien (1852), 7 000 000
4. Naturalis, Universiteten i Leiden, Utrecht och Wageningen Nederländerna (1896), 6 900 000
5. Missouri Botanical Garden, S:t Louis USA (1859), 6 600 000
6. Conservatoire et Jardin botaniques de la Ville de Genève, Genève Schweiz (1824), 6 000 000
6. Komarovs botaniska institut, S:t Petersburg Ryssland (1823), 6 000 000
8. Naturhistorisches Museum, Wien Österrike (1807), 5 500 000
9. Natural History Museum, London Storbritannien (1753), 5 200 000
10. Harvard University Herbaria, Cambridge, Massachusetts USA (1842), 5 050 000
11. Museo Storia Naturale, Florens Italien (1842), 5 000 000
11. Smithsonian Institution, Washington D.C. USA (1848), 5 000 000
13. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm Sverige (1739), 4 570 000
14. Université Claude Bernard, Villeurbanne Frankrike (1924), 4 400 000
15. Jardin botanique de Meise, Meise Belgien (1870), 4 000 000
16. Botanischer Garten und Botanisches Museum Berlin-Dahlem, Berlin Tyskland (1815), 3 800 000
17. Université de Montpellier, Montpellier Frankrike (1809), 3 500 000
17. Friedrich-Schiller-Universität, Jena Tyskland (1896), 3 500 000
19. Helsingfors universitet, Helsingfors Finland (1751), 3 350 000
20. Botanische Staatssammlung München, München Tyskland (1813), 3 200 000
21. Evolutionsmuseet, Uppsala Sverige (1785), 3 100 000
22. Royal Botanic Garden Edinburgh, Edinburgh Storbritannien (1839), 3 000 000
23. Köpenhamns universitet, Köpenhamn Danmark (1759), 2 800 000
24. Field Museum of Natural History, Chicago USA (1893), 2 700 000
25. Kinas vetenskapsakademi, Peking Kina (1928), 2 650 000
26. Lunds universitet, Lund Sverige (1770), 2 500 000

I övriga Norden kan nämnas:

- Oslo universitet Norge (1863), 1 800 000
- Göteborgs universitet Sverige (1926), 1 600 000
- Åbo universitet Finland (1919), 930 000
- Århus universitet Danmark (1963), 700 000
- Bergens universitet Norge (1825), 700 000
- Uleåborgs universitet Finland (1959), 500 000

Det största herbariet i Afrika är South African National Biodiversity Institute, Pretoria, 1,2 miljoner, i Oceanien Royal Botanic Gardens, Sydney, 1,2 miljoner, och i Sydamerika Jardim Botânico, Rio de Janeiro, 700 000.

Totalt fanns det 387 miljoner exemplar i de 3001 herbarierna anslutna till Index Herbarium den 1 december 2017.

Källor

  1. ^ Erik Wikén, 1951, Latin för botanister och zoologer, Gleerups förlag, Malmö, sid. 270.
  2. ^ Baldini, Riccardo M.; Cristofolini, Giovanni; Aedo, Carlos (2022-04-20). ”The extant herbaria from the Sixteenth Century: a synopsis”. Webbia 77 (1): sid. 23–33. doi:10.36253/jopt-13038. ISSN 0083-7792. https://oaj.fupress.net/index.php/webbia/article/view/13038. Läst 18 februari 2023. 
  3. ^ David Hawksworth, 2010, Funga and Fungarium, IMA Fungus 1:1, sid. 9.
  4. ^ Exempelvis Algarium Veneticum. Se Algarium Veneticum: a new institutional herbarium for the study of marine algal biodiversity. XXV Congresso Associazione Nazionale Musei Scientifici, Torino, 11-13 Novembre 2015.
  5. ^ Barbara M. Thiers, The World’s Herbaria 2017, Index Herbarium.
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Herbarium