Höftled (latin: articulatio coxa) är i människans anatomi en synovial kulled mellan lårbenshuvudet (caput femoris) och höftledsgropen (acetabulum). Leden utgör axialskelettets och bäckengördelns övergång i lårbenet (os femoris) och ben. Med höften avses själva höftleden och de mjuka vävnaderna som omger den. I dagligt tal syftar dock ordet höften ofta på höftbenskammen.

I leden medges flexion på 0–160°, extension på 0–30°, abduktion på 0–45°, adduktion på 0–30°, utåtrotation 0–60° och inåtrotation på 0–40°.

Höftleden utsätts för stora belastningar och är därför mycket stark, stabil och tät. Höftledsgropen är mycket djup och lårbenshuvudet sitter djupt in i bäckenet (pelvis). Dessutom förstärks ledhålan av en omgivande ledläpp som i praktiken fördjupar leden. Leden omges av kraftiga ligament och skelettmuskler vilket förstärker den ossöa stabiliteten. En fettkudde, pulvinar acetabuli, fungerar som stötdämpare i leden.

Höftledens mekanik påverkas av den långa lårbenshalsen (collum ossis femoris) som riktar ledkulan framåt, uppåt och medialt. Ledbrosket är som starkast precis där trycköverföringen sker vid gång.

• Lig. ischiofemorale
• Lig. iliofemorale
• Lig. pubofemorale

• 
  Höger höftled framifrån. (Spalteolz)^[1]
• 
  Höftleden bakifrån. (Quain)^[2]

De muskler som påverkar rörelserna i höftleden kan delas in i fyra muskelgrupper efter sin orientering kring leden.

Fram till omkring 25-årsåldern består fortfarande höftbenet (os coxae) av tre separata ben: Tarmbenet (os ilium), sittbenet (os ischii) och blygdbenet (os pubis). Benbildningen av leden är alltså inte klar förrän barndomen är avslutad.

• Motsvarande engelskspråkiga artikel den 24 september 2006
• Gray's Anatomy - Coxal Articulation or Hip-joint (Articulatio Coxæ).
• Rörelseapparatens anatomi, Finn Bojsen-Møller, Liber, ISBN 91-47-04884-0

• Höft
• Lår
• Höftprotes
• Höftsmärta

• Höftledsartros på 1177 Vårdguiden