Göran Hägg
| Göran Hägg | |
 Göran Hägg vid Bokmässan i Göteborg 2011. | |
| Född | Göran Olof Waldemar Hägg 7 juli 1947 Enskede, Stockholm |
|---|---|
| Död | 30 september 2015 (68 år) Italien[1] (skriven i Saltsjö-Duvnäs, Nacka församling, Stockholms län) |
| Yrke | Författare, kritiker |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1972–2015 |
| Genrer | Skönlitteratur, facklitteratur |
| Ämnen | Historia, kulturhistoria, litteraturhistoria, debatt |
| Noterbara verk | Den svenska litteraturhistorien, Praktisk retorik, Världens litteraturhistoria |
| Priser | Aftonbladets litteraturpris (1974), Axel Liffner-stipendiet (1999), John Landquists pris (2004) |
| Make/maka | Barbro Severin (g. 1969–2015; hans död) |
Göran Olof Waldemar Hägg, född 7 juli 1947 i Enskede församling i Stockholm[2], död 30 september 2015 på resa i Italien (skriven i Saltsjö-Duvnäs, Nacka församling)[1], var en svensk litteraturvetare, författare, kritiker och debattör.
Biografi
Göran Hägg växte upp i Tallkrogen i södra Stockholm.[3] Efter filosofisk ämbetsexamen vid Stockholms universitet 1969 och examen vid Lärarhögskolan i Uppsala 1970 arbetade Hägg från 1971 till 1979 som lärare vid Arbetsmarknadsutbildningen i Stockholm. Erfarenheter från denna period ligger till grund för den satiriska romanen Det automatiska paradiset (1979). Den skönlitterära debuten kom dock redan 1972 med diktsamlingen Ögon.[4]
År 1978 blev Hägg filosofie doktor på avhandlingen Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890–1930 [4] och han var därefter docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Från 1979 var han dessutom verksam som litteraturkritiker i Aftonbladet och från 1981 även i Månadsjournalen, där han skrev fram till tidningens nedläggning 2002. Under mer än 20 år recenserade han i Aftonbladet skolböcker enligt de mått man mäter "riktiga" böcker med.[5][6]
Efter ett antal egna romaner utkom Den svenska litteraturhistorien (1996). Stort genomslag fick Praktisk retorik (1998) och uppföljaren Retorik idag (2002).
Hägg erhöll Aftonbladets litteraturpris 1974 och har deltagit tre gånger i TV-tävlingen På spåret tillsammans med Caroline af Ugglas. Laget vann 2006/2007, gick till semifinal 2007/2008 och åkte ut i gruppspelet i mästarsäsongen 2012/2013.
Göran Hägg var son till kamrer Gunnar Hägg (1919–2001) och fritidspedagogen Anna-Märta Olofsson (1922–2003). Han var bosatt i Saltsjö-Duvnäs[7] utanför Stockholm och var från 1969 till sin död gift med socionomen Barbro Severin (född 1947), dotter till Erik Severin och Irma Carlsson, med vilken han hade tre barn.
Göran Hägg avled under en vistelse i Italien. Han är gravsatt på Nacka norra kyrkogård.[8]
Bibliografi
Kulturhistoria
- Svenska kyrkor – en historisk reseguide, tillsammans med Ann Catherine Bonnier, Ingrid Sjöström och Malin Gezelius (2008)
Litteraturhistoria och debatt
- Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890-1930, avhandling vid Stockholms universitet (1978)
- Kupésamhället. Kultur, språk och humanism i det byråkratiska systemet (1984)
- Författarskolan (1993)
- Tjugoen moderna klassiker (1995)
- Nyår i Sverige, antologi (1996)
- Den svenska litteraturhistorien (1996)
- Praktisk retorik. Med klassiska och moderna exempel (1998)
- Det stora vankelmodet (1999)
- Världens litteraturhistoria (2000)
- Retorik idag (2002)
- I världsfurstens harem - Erik Johan Stagnelius och hans tid (2007)
- 1001 böcker du måste läsa innan du dör (2008)
- Utveckla monarkin (2010)
- Retorik i tiden (2011)
- D'Annunzio : dekadent diktare, krigare och diktator (2015)
- Sanningen är alltid oförskämd - En biografi över August Strindberg (2016 - utgiven postumt)
Historia
- Svenskhetens historia, (2003)
- Välfärdsåren: svensk historia 1945-1986, (2005)
- Påvarna, (2006)
- Mussolini: en studie i makt, (2008)
- Gud i Sverige, (2010)
- Ett alldeles särskilt land: 150 år i Italien, (2012)
- Svenska förmögenheter: gamla klipp och nya pengar – människorna, intrigerna, sveken, (2013)
- Medici, (2014)
Skönlitteratur
- Ögon, dikter (1972)
- Vägen till den gyllene triangeln, noveller (1974)
- Den stora kometen, roman (1975)
- Lejontecknet, roman (1977)
- Det automatiska paradiset, roman (1979)
- Catilinas sammansvärjning, roman (1981)
- Doktor Elgcrantz eller Faust i Boteå (1983)
- Agneta hos kannibalerna, roman, (1986)
- Anders och Dafne, en science fiction-roman om en Databas För Nationalencyklopedin (DAFNE) och om Anders som får i uppdrag att utveckla denna (1987)
- Hjärtats diktatur (1990)
- Framgångens frukt, roman (1992)
- Money money, roman (1993)
- Lucrezia Borgias fjärde bröllop och andra berättelser (1998)
- Sommarön, roman (2001)
- Alfred, roman om den fiktive poeten Alfred Edvard Hedman (2004)
Radioteaterpjäser
Översättningar
- Johannes Bobrowski, Den sarmatiska slätten
Priser och utmärkelser
Referenser
Noter
- ^ [a b] ”Göran Hägg är död”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21514244.ab. Läst 2 oktober 2015.
- ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917
- ^ Folkkär folkbildare med en gnutta gift i bläcket, minnesartikel av Jan Söderqvist, Svenska Dagbladet 2015-10-03. Läst 3 oktober 2015.
- ^ [a b] ”1974: Göran Hägg”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/kultur/article1302789.ab. Läst 2 oktober 2015.
- ^ Göran Hägg (11 januari 2007). ”"Äntligen: goda nyheter!"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/kultur/article11031397.ab. Läst 6 oktober 2011.
- ^ Pelle Ahrnstedt: "Häggs egen roman - en ironisk bild av Sverige", Bra Böckers årsbok 1990, sid 225. Bra Böcker, Höganäs 1991.
- ^ Administrator. ”Göran Hägg”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826145325/http://www.wwd.se/Forfattare/Forfattarpresentationssida/?personId=9717. Läst 2 oktober 2015.
- ^ Gravar.se
Källor
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 513
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Göran Hägg.- Göran Hägg i Libris
|