Erik Gunnar Eriksson, född den 13 juli 1931 i Ludvika, död 17 juni 2024 i Hacksta distrikt,^{[2] [3]} var en svensk vetenskapshistoriker. Han var professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

Eriksson blev filosofie doktor och docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet 1962. Han utsågs 1970 till förste innehavare av en nyinrättad lärostol i idéhistoria vid Umeå universitet. År 1981 efterträdde han sin föregående år avlidne lärare Sten Lindroth på den Carlbergska professuren vid Uppsala universitet, som han innehade fram till pensioneringen 1996.

Erikssons tidiga publikationer behandlade huvudsakligen den svenska botanikens historia. Doktorsavhandlingen 1962 behandlade Elias Fries och den romantiska biologin, och 1969 publicerade han ett stort arbete om botanikens historia i Sverige. Han har publicerat flera större arbeten om Olof Rudbeck den äldre, däribland en monumental biografi utgiven i samband med 300-årsminnet av Rudbecks död 2002. I Svenskt biografiskt lexikon medverkade han med en rad artiklar, bland annat om Carl von Linné och om sin företrädare som professor, Sten Lindroth.

Han var 1980–1990 redaktör för Lärdomshistoriska samfundets årsbok Lychnos.

Eriksson invaldes 1980 i Vitterhetsakademien och var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

• 1955 – Kan ord ge regn (dikter)
• 1957 – Snart grynings klang av klar trumpet (dikter)
• 1962 – Elias Fries och den romantiska biologien (avhandling)
• 1969 – Romantikens världsbild speglad i 1800-talets svenska vetenskap
• 1969 – Botanikens historia i Sverige intill år 1800
• 1971 – Idéhistoriens huvudlinjer (tillsammans med Tore Frängsmyr)
• 1975 – Från renässans till upplysning (tillsammans med Roger Qvarsell och Bo Sundin)
• 1978 – Kartläggarna, naturvetenskapens tillväxt och tillämpningar i det industriella genombrottets Sverige 1870–1914
• 1979 – Den populärvetenskapliga texten (tillsammans med Lena Svensson)
• 1981 – Från Galilei till Gamow, studier i populärvetenskapens historia
• 1982 – Världarnas samklang – musik, idéer och vetenskap
• 1983 – Västerlandets idéhistoria 1800–1950
• 1986 – Vetenskapen i underlandet, två studier av populärvetenskap (tillsammans med Lena Svensson)
• 1989 – Platon & smitaren – vägar till idéhistorien
• 1991 – Den faustiska människan – vetenskapen som europeiskt arv
• 1994 – The Atlantic Vision
• 1996 – Att vara universitetslärare (tillsammans med Bodil Jönsson)
• 2002 – Rudbeck 1630–1702. Liv, lärdom, dröm i barockens Sverige
• 2011 – Se blomman (tillsammans med Kerstin Ekman)
• 2019 – Dikter till Orest Sköna konster förlag

• 1980 – Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien
• 1980 – Ledamot av Vitterhetsakademien
• 2003 – Axel Hirschs pris
• 2004 – Övralidspriset^[4]

• Eriksson, E Gunnar i Vem är det 2001

• Gunnar Eriksson i Nationalencyklopedins webbupplaga

• Thomas Karlson: "Bland blommor och läsefrukter: Ett samtal med Gunnar Eriksson"  PDF

• Gunnar Eriksson i Libris
• Gunnar Eriksson (f. 1931) hos Litteraturbanken