Gunnar Biörck
- För centerpartisten, se Gunnar Björk
| Gunnar Biörck | |
 Gunnar Biörck, 1938. | |
| Född | 4 april 1916[1][2] Annedals församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 28 oktober 1996[2] (80 år) |
| Begravd | Djursholms begravningsplats[3] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker, läkare |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges riksdag 1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1976–1979)[4] Ledamot av Sveriges riksdag 1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1979–1982)[4] Ledamot av Sveriges riksdag 1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1982–1985)[5] Ledamot av Sveriges riksdag 1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1985–1987)[6] | |
| Politiskt parti | |
| Moderaterna | |
| Föräldrar | Wilhelm Björck[1] |
| Redigera Wikidata | |
Carl Gunnar Wilhelm Biörck, född 4 april 1916 i Annedals församling i Göteborg, död 28 oktober 1996 i Gustavsbergs församling i Stockholms län,[7] var en svensk professor i medicin, livmedikus, riksdagsman (moderaterna) och överläkare vid Serafimerlasarettet.
Biografi
Gunnar Biörck var son till generaldirektör Wilhelm Björck och hans hustru, filosofie licentiat Lizzie Petterson. Biörck var under studieåren redaktör vid Medicinska föreningens tidskrift.
Som verksam läkare var han 1938–1939 ordförande för Medicinska föreningen där han arbetade för att den svenska läkarkåren skulle motsätta sig invandring av judiska läkare från Nazityskland till Sverige.
År 1949 disputerade han vid Karolinska institutet i kardiologi på sin avhandling On Myoglobin and Its Occurrence in Man; samma år utsågs han till docent där och till marinläkare av 1:a gradens reserv. Åren 1950–1958 var han verksam med praktisk medicin i Lund, där han undervisade vid universitetet i socialmedicin. Han utnämndes därefter till professor i medicin vid Karolinska institutet, och var från 1958 överläkare vid Serafimerlasarettet. År 1981 gick Biörck i pension. Året innan hade Serafimerlasarettet lagts ner, vilket han engagerat sig mycket i för att motverka.
Biörck anses som en av sin tids främsta hjärtspecialister. För sina kunskaper blev han ledamot av läkarprognosutredningen 1959. År 1965 utsågs Biörck till livmedikus och 1968 till förste livmedikus vid Kungliga hovstaterna. År 1976 valdes han in i Sveriges riksdag för moderaterna och förblev riksdagsman fram till 1987 då han avgick vid 71 års ålder. Sina anföranden i riksdagen gav han ut 1986.
I januari 1966 blev en intervju med Biörck i Svenska Dagbladet startskottet på den så kallade trolöshetsdebatten, där Biörck representerade värdekonservativa ideal emot den kulturradikalism som vunnit terräng. Detta var även temat i en radiointervju han gav 1961, "Vårt behov av hyfs", som utgivits i tryckt form. Han myntade även ordet politikerförakt, i en debatt han startade i Svenska Dagbladet den 23 augusti 1981.[8]
År 1965 invaldes Biörck i Royal College of Physicians, 1983 blev han Knight Commander av Royal Victorian Order. Han var hedersledamot av American College of Physicians och hedersdoktor i medicin vid Helsingfors universitet. Biörck gifte sig 1944 med Margareta Lundberg (1918–2014). De är begravda på Djursholms begravningsplats.
Utmärkelser
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 11 oktober 1973.[9]
Bibliografi i urval
- Vårt folk och vår framtid, 1940
- On Myoglobin and Its Occurrence in Man. 1949
- Om hjärtat krånglar, 1953
- Medicin för politiker, 1953
- Sjukvårdens framtidsproblem, 1955
- Människans möjligheter, 1956
- Trends in Swedish health and welfare policy : "socialized" medicine in Sweden, 1961
- Själ och hjärta : om hälsa och sjukdom, om hjärtsjukdomar, om gränsen mellan liv och död, 1967
- På andra sidan korridoren, 1970
- Med stetoskop och värja, 1974
- Enhet och mångfald, 1974
- Contrasting concepts of ischaemic heart disease (1974 Lilly lectures, Oxford), 1975
- Några levnadsregler för klinikens läkare, 1975
- Två anföranden vid Serafimerlasarettets nedläggning, 1980
- Den medicinska beslutsprocessen (rapport), 1994
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Annedals kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/15359/C/2 (1913-08-1920-03-23), bildid: 00067217_00155, sida 151, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 21 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, history.rcplondon.ac.uk .[källa från Wikidata]
- ^ FinnGraven.se, läs online, läst: 21 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagens protokoll 1986/87:137, 31 december 1986, läs online, läs online och läs online, läst: 3 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Biörck, Carl Gunnar Wilhelm
- ^ Anno 81, Stockholm 1982, s. 60 f
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 176, digital avbildning.
Källor
- Lars Erik Böttiger, Royal College of Physicians of London
- Vem är det 1961
- Bonniers lexikon band 2, 1993
- Libris webbsök
|