Grå flugsnappare
| Grå flugsnappare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Muscicapa |
| Art | Grå flugsnappare M. striata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Muscicapa striata | |
| Auktor | (Pallas, 1764) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Grå flugsnappare (Muscicapa striata) är en liten tätting i familjen flugsnappare.[2] Den häckar i västra Asien och stora delar av Europa, dock inte på Island. Vintertid flyttar den till Afrika söder om Sahara. Grå flugsnappare har ett oansenligt utseende med gråbrun ovan och smutsvitt under. Även lätena är diskreta. Den ses ofta sitta på exponerade grenar i olika typer av öppna skogsområden, spanande efter insekter som den fångar i utfall. Arten är talrik, i Sverige den tionde vanligaste fågelarten, och kategoriseras av IUCN som livskraftig. Vissa urskiljer populationen på öar i västra Medelhavet som en egen art, tyrrhensk flugsnappare.
Utseende och läte
Grå flugsnappare är omkring 13–15 cm lång och väger ungefär 18 gram. Den är relativt slank, med långa vingar, lång "akter" och korta ben. Fjäderdräkten är oansenlig, med gråbrun ovansida och smutsvit undersida. Den är omönstrad med undantag för tunn mörk längsstreckning på bröst, strupsidor, panna och främre delen av hjässan. Armpennorna är i fräsch dräkt ljusspetsade, vilket skapar ett ljusare stråk på vingen.[3]
Fågeln är talför, men lätena är mycket diskreta. Locklätet, ett kort, vasst "zri", kan lätt förväxlas med andra arter som bofink och rödhake. Varningslätet är mer karakteristiskt, ett "isst-te" eller "isst-te-te". Sången är lågmäld, en serie pressade, spetsiga och sträva toner ofta uppblandade med något drillande ljud.[3]
Fåglar på öar i västra Medelhavet, av vissa urskild som den egna arten tyrrhensk flugsnappare (se nedan), är blekare samt har inte lika streckat bröst och kortare vingar.[4] Med nuvarande kunskap går det inte skilja deras läten åt.[5]
Utbredning och systematik
Grå flugsnappare är en flyttfågel som häckar i nordvästligaste Afrika, Europa, och österut genom Sibirien till Transbajkal, Mongoliet och västra Xinjiang, och i Centralasien söderut till Iran, Afghanistan, och västra och norra Pakistan.[6] Den övervintrar i Afrika, söder om Sahara.[6]
Felflugna individer har observerats på Svalbard, Island, Färöarna, Madeira, Kap Verde, Annobon, Seychellerna och Aldabra.[6]
Förekomst i Skandinavien
Den grå flugsnapparen häckar i hela Skandinavien, dit den anländer i början av maj eller något senare.
Underarter
Den grå flugsnapparen brukar delas upp i sju underarter med följande utbredning:[2]
- striata-gruppen
- vanlig grå flugsnappare[7] Muscicapa striata striata – nominatformen häckar från Europa till nordvästra Afrika, Sibirien och Mindre Asien. De övervintrar i södra Afrika.
- Muscicapa striata neumanni (Poche, 1900), inkl. cretica (Stresemann & Schiebel, 1925) – häckar ifrån östra Sibirien till Kaukasus, södra Kina och södra Asien. De övervintrar i östra Afrika.
- Muscicapa striata sarudnyi (Snigirewski, 1903) – häckar från Kaukasus till norra Iran och Afghanistan. De övervintrar i östra Afrika.
- Muscicapa striata inexpectata (Dementiev, 1932) – häckar på Krimhalvön.
- Muscicapa striata mongola (Portenko, 1955) – häckar från sydöstra Altaj till norra Mongoliet och sydöstra Transbajkal
- tyrrhenica-gruppen
- Muscicapa striata balearica (von Jordans, 1913) – häckar i Balearerna och övervintrar i västra och sydvästra Afrika.
- Muscicapa striata tyrrhenica (Schiebel, 1910) – häckar på Korsika och Sardinien.
Framför allt genetiska[8] men också morfologiska skillnader gör att underartsgruppen tyrrhenica numera ibland urskiljs som den egna arten tyrrhensk flugsnappare (Muscicapa tyrrhenica).[9]
Släktskap
Grå flugsnapparen är närmast släkt med ett antal afrikanska arter som sumpflugsnapparen (Muscicapa aquatica) och flodflugsnapparen (M. cassini), på lite längre håll de asiatiska arterna i släktet Muscicapa, som glasögonflugsnappare (M. dauurica).[10] Dessa är endast avlägset släkt med andra europeiska flugsnappare, som svartvit flugsnappare. Dessa står nära bland andra stenskvättor, buskskvättor och näktergalar, medan grå flugsnappare med släktingar är en del av en klad där även utseende- och beteendemässigt avvikande trädnäktergalar i Cercotrichas och shamor i Copsychus ingår.[11][12]
Ekologi
Biotop
Fågeln föredrar de flesta typer av skogar, i gläntor, skogsbryn, parker och trädgårdar med lövträd. Den föredrar gles skog på torr mark och häckar ofta i närheten av bebyggelse.[13] Den häckar inte i hål, utan bygger sitt bo så att honan har fri sikt när hon ruvar. Kravet på boplats är inte så noga, det kan ligga på grenklykor, i buskar, ventiler mm. Häckar gärna i en öppen holk.
Föda och födosök
Grå flugsnapparen sitter ofta upprätt på öppna grenar där den spanar efter insekter som den sedan fångar under kortare flygturer. Den uppträder också på marken. Den kan också ses ryttla. I allmänhet är den ganska orädd, men när den blir skrämd beger den sig till närmaste träd, för att i nästa ögonblick åter vara sysselsatt med att fånga insekter.
Häckning
Båda könen deltar i bobyggandet. Boet är byggt av gräs, mossa, rottrådar och lavar. Ibland kan boet fogas ihop med spindelnät. De tre till sex äggen, som är gråaktiga med bruna fläckar läggs i slutet av maj eller början av juni. Honan ruvar äggen i 13 dagar, under tiden matas hon av hanen ett par gånger i timmen. Ungarna får därefter mat av båda föräldrarna. När ytterligare 13 dagar har gått blir ungarna flygfärdiga.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka 14,9-22,7 miljoner par, medan världspopulationen uppskattas till mellan 54 och 84 miljoner individer.[1]
Status i Sverige
I Sverige anses beståndet av grå flugsnappare vara livskraftigt och det finns inga tecken på betydande populationsförändring.[13] Med en uppskattad population på 1,4[14] eller 1,5 miljoner häckande par är den Sveriges tionde talrikaste fågelart.[15]
Namn
Grå flugsnapparens vetenskapliga artnamn striata betyder "streckad".[16]
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] BirdLife International 2019 Muscicapa striata . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.1. Läst 27 december 2020.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 338. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Viganò, M. & Corso, A. (2015) Morphological differences between two subspecies of Spotted Flycatcher Muscicapa striata (Pallas, 1764) (Passeriformes Muscicapidae). Biodiversity J. 6(1): 271–284.
- ^ Taylor, B. (2017). Spotted Flycatcher (Muscicapa striata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59021 23 december 2017).
- ^ [a b c] Lars Larsson (2001 Birds of the World, CD-rom
- ^ Sverigelistan med underarter, BirdLife Sverige, läst 2024-02-18
- ^ Pons, J.-M.; Thibault, J.-C.; Aymí, R.; Grussu, M.; Muntaner, J.; Olioso, G.; Sunyer, J.R.; Touihri, M.; et al. (2016). ”The role of western Mediterranean islands in the evolutionary diversification of the spotted flycatcher Muscicapa striata, a long-distance migratory passerine species”. Journal of Avian Biology 47: sid. 386–398. doi:.
- ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.1). doi : 10.14344/IOC.ML.10.1.
- ^ Gary Voelker, Jerry W. Huntley, Joshua V. Peñalba, Rauri C.K. Bowie (2016), Resolving taxonomic uncertainty and historical biogeographic patterns in Muscicapa flycatchers and their allies, Mol. Phylogenet. Evol. 94, 618-625.
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
- ^ [a b] Artfakta om grå flugsnappare, ArtDatabanken.
- ^ Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. Hur går det för Sveriges fåglar med särskilt fokus på läget i jordbrukslandskapet? Rapport från BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2022-04-02
- ^ Richard Ottvall et al. (2012) Fåglarna i Sverige – antal och förekomst
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Flugsnapparsläktet (avsnitt Grå flugsnappare), 1904–1926.
Externa länkar
- Dansk ornitologisk forening
Wikimedia Commons har media som rör grå flugsnappare.
Wikispecies har information om grå flugsnappare.- Läten på xeno-canto.org
- Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder
|