Eisspeedway

Folketinget

Danmarks folketing
Folketinget
Typ
UtformningEnkammarsystem
Ledning
TalmanSøren Gade (V)
1:e vice talmanLeif Jahn Jensen (S)
2:e vice talmanJeppe Søe (M)
3: vice talmanKarsten Hønge (SF)
4:e vice talmanKarina Adsbøl (Æ)
Struktur
Antal platser179
Politiska grupperRegering (85)

Stödpartier (4)

Opposition (78)

Andra (12) [n 1].

Val
ValsystemProportionell representation
Senaste valet1 november 2022
Nästa val31 oktober 2026
Mötesplats
Folketingssalen
Christiansborg Slot.jpg
Christiansborgs slott
Webbplats
Folketinget
Danmarks statsskick
Danmarks riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlag
Danmarks rikes grundlag
Lagstiftande makt
Folketinget
Monarken
Verkställande makt
Monarken
Regeringen
Statsministern
Ministerier
Dömande makt
Domstolsväsen
Administrativ indelning
Regioner
Kommuner

Folketinget är Danmarks, inklusive Grönland och Färöarna, lagstiftande församling. Med utgångspunkt i grundlagen stiftar Folketinget tillsammans med monarken (formellt, i realiteten regeringen) alla lagar. Statschefens roll är dock mest symbolisk och begränsas till att denne skriver under de lagar Folketinget stiftat.

Sammansättning

Före grundlagsändringen 1953 bestod det danska parlamentet, Rigsdagen, av Folketinget (underhus) och Landstinget (överhus).

Folketinget håller till i slottet Christiansborg på ön Slotsholmen i Köpenhamn och består av 179 ledamöter, av vilka 2 valts på Färöarna och 2 på Grönland. De invalda ledamöterna väljs för en mandatperiod på maximalt 4 år. För närvarande finns 14 politiska partier representerade i Folketinget, varav 2 är grönländska partier och 2 är färöiska. För att ett parti ska kunna bli representerat i Folketinget måste det erhålla minst 2 procent av rösterna i riket eller vinna ett kretsmandat.[1] För att få rösta i val till Folketinget krävs att man är dansk medborgare, bor i Danmark och har fyllt 18 år.[1] För att en person ska kunna väljas in i Folketinget krävs att denne inte är straffad för något brott som gör en ovärdig att sitta där. Det är Folketinget självt som avgör om en person är valbar.

Folketingets arbete leds av presidiet, som förutom talmannen består av upp till fyra vice talmän från de fyra största partierna. Det årliga folketingsarbetet indelas i arbetsperioder som kallas sessioner, och inleds med folketingsårets början första tisdagen i oktober.[1] Folketinget är vidare organiserat i 26 ständiga utskott, som oftast består av 29 ledamöter vardera som tillsätts proportionerligt utefter partiernas styrkeförhållanden.[1] Flertalet utskott har ett ansvarsområde som motsvarar till ett bestämt departement (danska: ministerium).[2] Därutöver är det vanligt att temporära utskott tillsätts i särskilda frågor.[1] Utskotten bereder lagförslag som väckts av antingen regeringen (propositioner) eller enskilda folketingsledamöter (motioner). Till skillnad från Sverige råder det inget beredningstvång, vilket innebär att ett beslut kan tas i ett ärende utan att det har utskottsbehandlats.[1] Det är dock praxis att ett lagförslag utskottsbehandlas.[1] Folketingets möten är offentliga och sänds i television och på Internet. Känsliga frågor kan dock avgöras bakom lyckta dörrar, något som sker mycket sällan.[källa behövs]

Ett lagförslag måste behandlas tre gånger i Folketinget: (1) Den första läsningen är en principiell diskussion.[1] Här avgörs om förslaget ska vidarebehandlas (ex. i utskott). (2) Förslaget diskuteras mer konkret, beslut tas om ytterligare utskottsbehandling eller om det skickas till (3) tredje läsning, där Folketinget tar slutgiltig ställning till förslaget.[1]

Enskilda ledamöter kan framföra frågor och interpellationer till statsråden. Interpellationer kräver dock Folketingets godkännande för att få ställas.[1] Folketinget kan fatta beslut om åtal inför riksrätt, samt utse hälften av de 30 ledamöter som då ingår i denna.[1] Detta är dock en ovanlig åtgärd. Folketinget har även befogenhet att rikta misstroendeförklaring mot regeringen eller mot en enskild minister.

De myndigheter som är knutna till Folketinget är Ombudsmannen, statsrevisorerna och Rigsrevisionen.[2] Folketinget finns representerat i flera internationella organ, såsom Nato, Europarådet, Nordiska rådet, OSSE och Interparlamentariska unionen.[3]

Se även

Noter

  1. ^ Radikale Venstre har meddelat att de varken kommer identifiera sig som stödparti eller opposition. Nye Borgerlige upplöses som parti under 2024.

Källor

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Bågenholm, Andreas (2012). Styrelseskick i elva länder. Liber. sid. 73. ISBN 978-91-47-09811-8 
  2. ^ [a b] ”Folketinget”. Den Store Danske. Gyldendal. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Samfund/Folketinget_og_parlamentarisme_generelt/Folketinget. Läst 16 juli 2013. 
  3. ^ Holm, Nanna. ”Internationalt samarbejde”. Folketinget. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130824111059/http://www.ft.dk/Demokrati/Folketinget/Internationalt_samarbejde.aspx. Läst 16 juli 2013. 

Externa länkar

Folketingsvalen 1971–2019 på danskspråkiga Wikipedia

Auktoritetsdata
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Folketinget