Eisspeedway

Ferdousi

Firdausi
Firdausi, 15 juli 2011.
Föddحَکیم اَبوالقاسِم فِردُوسی طوسی
Tus, Iran
Död1020 (cirka)[1]
Tus, Iran
BegravdTus
Medborgare iSamanidiska riket och Ghaznaviderna
SysselsättningPoet[2], författare[1]
Noterbara verkShahnameh
Redigera Wikidata
Staty av Ferdousi utförd av skulptören Abolhassan Sadighi, Tus, Iran

Abol-Qasem Ferdousi (även Ferdowsi) (persiska: فردوسی; "den paradisiske"), Irans mest berömde episke diktare. Han betraktas allmänt som Irans nationalskald och hans Shahname (Kungaboken) är landets nationalepos.

Ferdousi föddes antagligen 935 eller 936 under den iranska samanidiska dynastin. Dödsåret är ej säkert känt, men är enligt somliga 1020 eller 1021, enligt andra 1025 eller 1026. Säkert är dock att han föddes i byn Pazh nära staden Tus i Khorasan, där han levde hela sitt liv under anspråkslösa förhållanden såsom innehavare av en mindre lantegendom. Detta berättas av hans förste biograf, Nizami Aruzi från Samarkand.[3]

Shahname ("Kungaboken")

Det verk, som gjort hans namn så berömt i världslitteraturens historia, är det stora eposet Shahname, som i ungefär 60 000 dubbelverser innehåller en skildring av de persiska kungarnas bragder ifrån äldsta tider och fram till den sassanidiska dynastins undergång (642 e.Kr.). Eposet innehåller berättelser ur persisk mytologi och rymmer filosofisk visdom.

Shahname är världens längsta episka dikt, skriven av en och samma författare. Verket räknas som Irans nationalepos och en källa till de iranska folkens identitet.[4]

Shahname brukar traditionellt illustreras med vackra miniatyrer. Vid sidan om klassiska turkiska och arabiska tolkningar finns Shahname översatt till de stora världsspråken. Baron Eric Hermelin översatte de inledande delarna av Shahname till svenska 1931.

Svenska översättningar

  • Shāh-Nāmah: I-V (översättning Eric Hermelin, Norstedt, 1931)
  • Fem berättelser ur Shahname: det iranska nationaleposet (översatt och återberättad på prosa av Anja Malmberg och Namdar Nasser, NordienT, 2006)

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 107604, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Nizami Aruzi, Ahmad (2010). Fyra skrifter. Stockholm: Atlantis 
  4. ^ Boyle, John Andrew. ”Ferdowsī. Persian poet” (på engelska). Encyclopaedia Brittanica. https://www.britannica.com/biography/Ferdowsi. 

Externa länkar

Persisk litteratur
Antiken
Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr.) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr.)
Persisk miniatyr med verser av Hafez
Medeltiden
Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahnameh, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556)
Modern tid
Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Muhammad-Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–)
Iranister, översättare
och litteraturvetare
Institutioner
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ferdowsi