Eisspeedway

Försvarsbeslutet 1942

Försvarsbeslutet 1942 eller FB 42 (även kallad femårsplanen) var ett försvarsbeslut som fattades av Sveriges riksdag den 17 juni 1942 genom regeringens Kungl. Maj:ts proposition nr 210 år 1942.

Bakgrund

När andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 stod Sveriges krigsmakt på samma bräckliga grund som efter 1925 års försvarsbeslut, genom en dåligt utrustad och samövad Krigsmakt, i praktiken stod man med ett neutralitetsförsvar istället för ett existensförsvar. Genom Sovjetunionens anfall på Finland (Finska vinterkriget), bildades en samlingsregering i Sverige, där Per Albin Hansson kvarstod som statsminister. Den nya regeringen tillsatte en ny försvarskommission, vilken lade fram ett förslag där man ville satsa på både kvalité och kvantitet. Den 17 juni 1942 klubbades beslutet igenom under stor samstämmighet. Kostnadsramen för Krigsmakten ökades till 755 miljoner per år, vilket var över 600 miljoner kronor per år mer än vad man hade ansett nödvändigt vid 1936 års försvarsbeslut.[1] Detta motsvarade ungefär 4,6% av BNP.[2]

Centralt

En ny militärområdesindelning genomfördes, fältförbanden behöll benämningen arméfördelningar och skildes från den geografiska organisationen, där varje område fick benämningen militärområde (milo).

Militärområde Stabsort Aktivt Kommentar
I.militärområdet Kristianstad 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Södra militärområdet
II.militärområdet Östersund 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Nedre Norrlands militärområde
III.militärområdet Skövde 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Västra militärområdet
IV.militärområdet Stockholm (1942–1963)
Strängnäs (1963–1966)		 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Östra militärområdet
V.militärområdet Stockholm (1942)
Karlstad (1942–1966)		 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Bergslagens militärområde
VI.militärområdet Boden 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Övre Norrlands militärområde
VII.militärområdet Visby 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Gotlands militärkommando

Armén

För arméns del innebar beslutet att krigsorganisationen skulle utökas med två arméfördelningar och totalt omfattas av sex stycken. Utöver det tillkom tre stycken nya truppslag, Luftvärnet avskildes från artilleriet, pansartrupperna avskildes från infanteriet samt det helt nya truppslaget tygtrupperna. Infanteriet och artilleriet kom att åläggas att sätta upp ett dubbleringsregemente, vilka kom att organiseras som fältregemente.

Artilleriet

Dubbleringsförbanden erhöll det ordinarie regementets nummer plus 20, undantaget A 25 som mobiliserades från Svea artilleriregemente (A 1), Göta artilleriregemente (A 2) och Wendes artilleriregemente (A 3).

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
A 9 Bergslagens artilleriregemente 1943–2000 Omorganiserades 2000 till Artilleriregementet
A 21 ? 1942–1961 Dubbleringsregemente till A 1[3]
A 22 ? 1942–1961 Dubbleringsregemente till A 2
A 23 ? 1942–1961 Dubbleringsregemente till A 3
A 24 ? 1942–1961 Dubbleringsregemente till A 4 Norrlands artilleriregemente i Östersund[4]
A 25 ? 1942–1961 Dubbleringsregemente till A 1, A 2 och A 3

Infanteriet

Dubbleringsförbanden erhöll det ordinarie regementets nummer plus 30. Hallands regementet (I 16) satte således upp ett dubbleringsregementet som fick beteckningen I 46. Samtliga regementen erhöll egna namn. Tex. Södra skånska infanteriregementets (I 7) dubbleringsregemente I 37 fick namnet Malmöhus regemente. Dessa kom senare att ersättas av brigader som tillkom genom 1948 års försvarsbeslut.[5]

Förbandskod Dubbleringsregemente Aktivt Fältregemente Förbandskod Garnisonsort
I 31 Stockholms infanterireg 1942–1949 Svea livgarde I 1 Stockholm
I 33 Nerikes regemente 1942–1949 Livregementets grenadjärer I 3 Örebro
I 34 Östgöta infanteriregemente 1942–1949 Livgrenadjärregementet I 4 Linköping
I 35 Härjedalens regemente 1942–1949 Jämtlands fältjägarregemente I 5 Östersund
I 36 Kristianstads regemente 1942–1949 Norra skånska infanteriregementet I 6 Kristianstad
I 37 Malmöhus regemente 1942–1949 Södra skånska infanteriregementet I 7 Ystad
I 38 Roslagens regemente 1942–1949 Upplands regemente I 8 Uppsala
I 41 Blekinge regemente 1942–1949 Kronobergs regemente I 11 Växjö
I 42 Norra Smålands regemente 1942–1949 Jönköpings-Kalmar regemente I 12 Eksjö
I 43 Kopparbergs regemente 1942–1949 Dalregementet I 13 Falun
I 44 Gästriklands regemente 1942–1949 Hälsinge regemente I 14 Gävle
I 45 Västgöta regemente 1942–1949 Älvsborgs regemente I 15 Borås
I 46 Varbergs regemente 1942–1949 Hallands regemente I 16 Halmstad
I 47 Göteborgs regemente 1942–1949 Bohusläns regemente I 17 Uddevalla
I 50 Lapplands regemente 1942–1949 Västerbottens regemente I 20 Umeå
I 51 Ångermanlands regemente 1942–1949 Västernorrlands regemente I 21 Sollefteå

Luftvärnstrupperna

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Lv 1 Karlsborgs luftvärnsregemente 1920–1961 Omnumrerat från A 9
Lv 2 Östgöta luftvärnsregemente 1938–1962 Omnumrerat från A 10
Lv 3 Stockholms luftvärnsregemente 1939–2000 Omnumrerat från A 11
Lv 4 Skånska luftvärnskåren 1941–1997 Omnumrerat från A 10M
Lv 5 Sundsvalls luftvärnskår 1940–1982 Omnumrerat från A 10Su
Lv 6 Göteborgs luftvärnskår 1942– Omnumrerat från A 9G
Lv 7 Norrlands luftvärnskår 1942–2000 Omnumrerat från A 9L

Pansartrupperna

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
P 1 Göta pansarlivgarde 1943–1980
P 2 Skånska pansarregementet 1942–2000
P 3 Södermanlands pansarregemente 1942–2005 Omnumrerades 1957 till I 10
P 4 Skaraborgs pansarregemente 1942–

Signaltrupperna

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
S 1 B Signalregementets kompani i Boden 1942–1957 Omorganiserades 1957 till Norrlands signalregemente (S 3)
S 1 Sk Signalregementets kompani i Skövde 1942–1958 Omorganiserades 1958 till Göta signalregemente (S 2)
S 1 K Signalregementet Kristianstad 1942–1950 Endast mobiliseringsdepå t.o.m 1950
SignS Arméns signalskola 1942–1965 Omorganiserades 1965 till Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS)

Tygtrupperna

Beteckning Namn Aktiv Garnisonsort Kommentar
Tyg 1 Första tygkompaniet 1942–1949 Stockholm och Linköping Uppgick 1949 i Svea trängregemente (T 1)
Tyg 2 Andra tygkompaniet 1943–1949 Skövde Uppgick 1949 i Göta trängregemente (T 2)
Tyg 3 Tredje tygkompaniet 1943–1949 Hässleholm Uppgick 1949 i Skånska trängregementet (T 4)

Trängtrupperna

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
T 2 N Göta trängkårs kompani i Nora 1945-1952

Flygvapnet

För flygvapnets del innebar beslutet att dess kostnadsram ökades från 11 miljoner till 28 miljoner kronor på år. Utöver det tillkom fem stycken nya flottiljer och flygvapnet räknades på totalt 16 flottiljer, fördelade på sex bomb-, sex jakt- och tre spaningsflottiljer samt en torpedflottilj. Taktiskt skedde en uppdelning i fyra eskadrar betjänade av fem flygbasområden. 1944 års riksdag beslutade om en sjunde jaktflottilj, den på F 18 i Tullinge söder om Stockholm.[1]

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
E 1 Första flygeskadern 1942-1995 Omorganiserades 1942 från Flygeskadern.
E 2 Andra flygeskadern 1942-1966
E 3 Tredje flygeskadern 1942-1966
E 4 Fjärde flygeskadern 1942-1966
F 5 Flygkrigsskolan 1926-1998 Omorganiseras 1942 till Krigsflygskolan.
F 13 Bråvalla flygflottilj 1942–1994
F 14 Hallands flygflottilj 1944–1961 Omorganiserades 1961 till Hallands flygkår
F 15 Hälsinge flygflottilj 1945–1998
F 16 Upplands flygflottilj 1943–2005
F 17 Blekinge flygflottilj 1944–
F 18 Södertörns flygflottilj 1946–1976
F 20 Flygkadettskolan 1944-2005 Avskildes 1942 från Flygkrigsskolan i Ljungbyhed.
Flybo ÖN Övre Norrlands flygbasområde 1942-1957
Flybo N Norra flygbasområdet 1943-1957
Flybo Ö Östra flygbasområdet 1942-1957
Flybo V Västra flygbasområdet 1943-1957
Flybo S Södra flygbasområdet 1943-1957

Marinen

För Marinens del blev dess organisation i stort oförändrad. Det man kom att satsa på var att modernisera och utöka befälskadrarna. Till skillnad mot armén blev marinens distrikt oförändrade, dock skulle marindistriktschefer emellertid tillsättas redan i fred. På Gotland blev militärbefälhavaren tillika chef för Gotlands marindistrikt. På den lägre regionala nivån utbyttes begreppet kustfästning mot kustartilleriförsvar. För kustartilleriförsvaren på fastlandet fastställdes vidare särskilda marina försvarsområden (Hemsö, Stockholms- ,Göteborgs skärgård, Blekinge), vilka underställdes vederbörande marindistriktschefer.[1]

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
MDN Norrlandskustens marindistrikt 1928-1957
MDO Ostkustens marindistrikt 1928–1957
MDG Gotlands marindistrikt 1928–1956 Uppgick 1956 i Ostkustens marindistrikt
MDS Sydkustens marindistrikt 1928–1957
MDÖ Öresunds marindistrikt 1927–1951 Omorganiserades 1951 till Malmö marina bevakningsområde
MDV Västkustens marindistrikt 1927–1957


Militärmusiken

För armémusikens del innebar beslutet att organisationen skulle utökas med två musikkårer och musikkårerna typ III utökas till typ II. Dubbleringsregementena erhöll ej egna musikkårer. Istället knöts de fredstida regementsmusikkårerna till Försvarsområdesstaberna (38 st) och armékårsstaberna (2 senare 3 st).

Marinmusiken utökades med en musikkår i Göteborgs marindepå.

Kustartilleriets musik ökades med en musikkår för Gotlands kustartillerikår.

Flygvapnet hade inte haft någon yrkesmusikkår men skulle enligt propositionen få en egen organisation om 10 musikkårer. Instrumentanskaffningen omfattade 93 000 kronor. Flygets övningar under samma tid tid 980 000 kronor, vilket antyder den vikt Krigsmaktens ledning tillmätte "det klingande" som musikkårerna åstadkom. I riksdagsbeslutet fastställdes 8 musikkårer vid Flygvapnet. Några musikkårer upprättades aldrig vid F 10 och F 15.

Musikdirektören vid Kungl. Svea livgarde var tillika musikinspektör.

MUSIKKÅRER I 1942-ÅRS FÖRSVARSBESLUT
Typ I Typ II Typ III Personalstyrkor
NR Musikkår Garnison 1+39 1+25 1+17 Armémusiken
I 1 Svea livgarde Järva x Typ I Typ II Typ III
I 19 Norrbottens reg Boden x 1+39 1+25 1+17
I 3 Livregementets grenadjärer Örebro x
I 4 Livgrenadjärregementet Linköping x MDir 1 1 1
I 5 Jämtlands fältjägarregemente Östersund x MFj 3 2 1
I 6 Norra skånska infanteriregementet Kristianstad x MSg 7 4 3
I 7 Södra skånska infanteriregementet Revingehed x MFu 4 4 3
I 8 Upplands regemente Uppsala x MKorp 4 2 1
I 9 Skaraborgs regemente Skövde x MVkorp 14 8 5
I 10 Södermanlands regemente Strängnäs x Elever 7 5 4
I 11 Kronobergs regemente Växjö x Totalt 40 26 18
I 12 Jönköping-Kalmar regemente Eksjö x
I 13 Dalregementet Falun x
I 14 Hälsinge regemente Gävle x
I 15 Älvsborgs regemente Borås x 1942 års försvarsbeslut:
I 16 Hallands regemente Halmstad x 2 nya musikkårer typ II (A9, Lv1)
I 17 Bohusläns regemente Uddevalla x 6 musikkår typ III ökas till typ II K1, K2, A2, A6, Lv1, T4)
I 18 Gotlands infanteriregemente Visby x Nyrekrytering totalt 100 musiker i armémusiken
I 20 Västerbottens regemente Umeå x
K 1 Livregementet till häst Stockholm x Marinmusiken
K 2 Skånska kavalleriregementet Helsingborg x Flottan
A 2 Göta artilleriregemente Göteborg x
A 6 Smålands artilleriregemente Jönköping x Örlbas O Örlbas S Gbg
A 9 (Lv 1) Karlsborgs luftvärnsregemente Karlsborg x Mdir 1 1 1
T 4 Skånska trängkåren Hässleholm x Uoff/Flaggkorpr 10 10 5
A 9 Bergslagens artilleriregemente (Ny) Kristinehamn x Ubef 24 24 9
Lv 4 Skånska luftvärnskåren (Ny) Ystad x Elever 10 10 5 25
Totalt 45 45 20
Örlbas O Örlogsbas Ost Stockholm x
Örlbas S Örlogsbas Syd Karlskrona x Kustartilleriet
Gbg depå Göteborgs marindepå (Ny) Göteborg x (+) KA 1 KA 2 KA 3
Mdir 1 1 1
KA 1 Vaxholms kustartilleriregemente Vaxholm x Flagguoff 2 2 2
KA 2 Karlskrona kustartilleriregemente Karlskrona x (+) Uoff 2.gr 4 3 3
KA 3 Gotlands kustartillerikår (Ny) Visby x (+) Furirer 4 3 3
Korpraler 2 1 1
Meniga 8 5 5
Samtliga Fv-musikkårer nyorg Elever 5 5 5 15
F 1 Västmanlands flygflottilj Västerås x (+) Totalt 26 20 20
F 5 Krigsflygskolan Ljungbyhed x (+)
F 7 Skaraborgs flygflottilj Såtenäs x (+)
F 8 Svea flygflottilj Barkarby x Flygvapenmusiken
F 10 Skånska flygflottiljen Ängelholm x (+)
F 11 Södermanlands flygflottilj Nyköping x (+) F1 F5 F7 F8 F10 F11 F12 F13 F15 F17
F 12 Kalmar flygflottilj Kalmar x (+) MDir 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
F 13 Bråvalla flygflottilj Norrköping x (+) MFj 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2
F 15 Hälsinge flygflottilj Söderhamn x (+) MSg 3 3 3 4 3 3 3 3 3 3
F 17 Blekinge flygflottilj Ronneby x (+) MFu 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4
MKorp 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2
MVkorp 4 4 4 8 4 4 4 4 4 4
Elever 4 4 4 5 4 4 4 4 4 4 41
Totalt 20 20 20 26 20 20 20 20 20 20
Elever Elever avlönades med samma lön som vpl.
Armén Flottan KA FV Totalt
139 25 15 41 220

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Svensk anpassningspolitik under 1900-talet Avläst 7 maj 2009
  2. ^ Historisk monetär statistik för Sverige, Riksbanken
  3. ^ Lista över svenska artilleriregementen
  4. ^ Christian. ”Registerkort Nr Z17 | Svenska Militära minnesmärken”. https://smvu.se/registerkort-nr-z17/. Läst 29 december 2021. 
  5. ^ brigadmuseum.se Omorganisering av armén till brigader Arkiverad 2 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst 12 november 2009

Tryckta källor

Vidare läsning

  • Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.) 
  • Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
  • Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.) 
Försvarsbeslut i Sverige
1900-talet
1901 • 1914 • 1924 • 1925 • 1936 • 1942 • 1948 • 1958 • 1963 • 1968 • 1972 • 1977 • 1982 • 1987 • 1992 • 1996
2000-talet
2000 • 2004 • 2009 • 2015 • 2020 • 2024
Övriga beslut
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsvarsbeslutet_1942