Sveriges första tunnelbana i Karlskrona? Finns det någon källa för detta påstående eller bör det tas bort? // 213.114.221.53 23 juli 2004 kl.08.29 (CEST)

Om det stämmer är det iaf väldigt svårt att hitta ngn info om det. Jag hittar då ingenting. --Alers 23 juli 2004 kl.08.37 (CEST)

OK, jag redigerar om tills någon källa hittas. // 213.114.221.53 23 juli 2004 kl.14.02 (CEST)

Bra idé. Du ska inte ta och logga in förresten? --Alers 23 juli 2004 kl.14.09 (CEST)

Det fanns en järnvägstunnel i centrala Karlskrona, man avsåg säkert den, men den räknas som järnväg med fjärrtåg, inte som tunnelbana. Formellt kan inte tunnelbanor ha funnits i Sverige före cirka 1950 då begreppet infördes i lagstiftningen. Några av tunnlarna i Stockholm fanns innan det men trafikerades som spårväg. BIL 18 oktober 2006 kl. 14.02 (CEST)[svara]

För övrigt har jag sett att tunneln i Karlskrona byggdes 1888 [1]. Innan dess, 1871, byggdes järnvägen Stockholm C-Stockholm S, med tunnel under Södermalm, troligen Sveriges första järnvägstunnel i en stad.

kanske borde denna sida delas upp i en om tunnelbana och en med tabell över världens tunnelbanor, den nuvarande kan ge intryck av att vi har listat de största (så är inte fallet, Osaka saknas för exempelvis, plus många i sydamerika) men urvalet är rätt slumpmässigt. annars tycker jag att ett sådant viktigt kommunikationsmedel borde ha en mycket längre artikel.--80.217.107.34 6 juli 2005 kl.10.31 (CEST)

borde inte listan göras om till de tio största och sedan separata rubrier för varje världsdel med text plus länkar till tunnelbanesystemen i respektive världsdel?--Av1123581321 17 juli 2005 kl.10.45 (CEST)

Jag håller med om att det borde kunna struktureras upp. Men egentligen blir det svårt att vara rättvis när man listar de längsta - olika T-banor har ju olika procent spår över och under jord. En lista från nätet säger att de längsta är

1. VRR Rhein-Ruhr längd > 527 km (lätt mer än München 527 km (U-Bahn 85 km, S-Bahn 442 km)

VRR (det sammanbygda Rhurområdet) och U-bahn endast

Essen-Bochum 3 linjer, 42 stationer

Oberhausen-Duisburg-Düsseldorf 6 linjer, 96 stationer

Wupperthal (hängbana, men räknas som U-bahn) 1 linje, 19 stationer

Herne-Bochum 1 linje, 21 stationer

Dortmund 6 linjer, 98 stationer

Därtill kommer ett S-bahnnät med c:a 20 linjer och ett parhundra stationer, som

jag inte orkar räkna. S-bahnnätet sammanbinder de 5 tunnelbanorna /Pontus Eriksson

1. Berlin 473 km (U-Bahn 146 km, S-Bahn 327 km)
2. Milano 419.4 km (Subway 81.2 Km, "S" RailLink 338 km)
3. London 415 km
4. New York 368 km
5. Tokyo 292.3 km (Tokyo Metro 183.2 km, TOEI Subway 109 km)
6. Seoul 287 km
7. Moscow 265.2 km
8. Madrid 226.5 km
9. Paris 212.5 km
10. Mexico City 201.7 km
11. Köpenhamn 177 km (S-tåg 156 km,Metro 21 km,103 stn)OBS!Re-tåg & Lokaltåg EJ inräknade

Då räknar de alltså in S-bahn. Och varför skulle man inte göra det - det är tåg som åtminstone delvis går under jorden. Men om man räknar med dom kanske man borde låta Paris räkna in RER och Stockholm räkna in pendeltågen? battra 18 juli 2005 kl.16.02 (CEST)

Här måste jag lägga mig i. VRR (Verkehrsverbund Rhein-Rhur) har det största spårtransportsystem i världen, 5 separata U-bahnsystem (inte linjer;varje system har flera linjer utom Wupperthals U-bahn) och ett sammanhållet S-bahnnät utöver div. Reg.tåg och Reg.Expresståg. Se denna pdf-länk http://www.vrr.de/imperia/md/content/linienplan/linienplan_schnellverkehr_2009_web.pdf Pendeltågen i Stockholm stannar bara på två-tre ställen i centrum, och kan omöjligt räknas som en del av tunnelbanan. Stockholms s.k. "pendeltåg" har som syfte att transportera människor in och ut ur innerstaden, avstånden mellan stationerna är ibland uppåt 10 km. Däremot kan Köpenhamns S-tåg och Metro adderas eftersom dessa system kompletterar varandra S-tågen har dessutom omkring 25 stationer i innerstaden. Olika system kan adderas som ovan (även om jag tvivlar på t.ex. Milano och Munchen. Men det intressantaste är inte längden utan antalet stationer, anser jag. Betr. Paris måste ExpressMetron räknas in. Och för London både DLR och the Overground. S-rail i Milano täcker hela Lombardiet /Pontus Eriksson

VRR är i princip ett länstrafikbolag (kallas regionaler Verkehrsverbund på tyska) för en hel region. Då kan vi ju klämma Västtrafik med sådär 600 km och Skånetrafiken med flera hunda km. I framtiden kommer Norrtåg med mer km. För att hålla oss till ämnet bör vi bara räkna tunnelbanor i en sådan lista. Det är, baserat på erfarenhet av många namngivnings- och gränsdragnings-diskussioner på Wikipedia, omöjligt att göra bra klassificeringar av spårtrafik i verje fall mellan länder (även Skåne/Stockholm). --BIL 25 februari 2009 kl. 10.02 (CET)[svara]

SVAR: NEJ-NEJ_NEJ !!! VRRs område utgör endast en mycket liten del av delstaten Nordrhein-Westfalen och utgör ett enda stadsområde med 8-9 miljoner av delstatens 18-19 miljoner invånare. Exempelvis Köln, Bonn, Münster och Aachen ingår inte i VRR. Länstrafikbolag ??? Dusseldorf,Dortmund,Essen,Gelsenkirchen,Herne etc

var en gång separata städer, men nu är de helt och hållet sammanbyggda. Åk dit så får Du se ! 'BIL'

Och i alla händelser finns där fem tunnelbanesystem, det gär det väl knappast i Norrland ändå,med all respekt./Pontus Eriksson

Vad skall eg räknas som tunnelbane-/metro- system ? Dessa krav bör ställas:

1. Elektriskt drivna tåg
2. Spåren skall vara separerade från annan trafik
3. Samtliga perronger skall vara separerade från andra typer av tåg
4. Vagnarna skall vara anpassade för ev. stående passagerare (handtag etc)
5. Systemet skall transportera passag.inom staden samt ev till/från staden en bit.
6. Tåg som enbart transp. passag. t/fr perif. omr. räknas EJ! (=förortsbana)
7. Stationerna måste ligga någorlunda tätt, spec. centralt.
8. Turtätheten måste vara hög - åtminstone 1 tåg var 10:e minut hellst oftare
9. Biljetter måste kunna köpas enkelt på alla stationer (kontor,lucka eller automat)
10. Logotyp typ Stockholms blå "T" mot vit bakgrund, på varje station.

Följande är tillåtet men ej nödvändigt

1. Ev. toaletter ombord (torde vara ovanligt)
2. Första resp andra klass (typ Paris metro, Hamburg S-bahn)
3. Om ett express-metro finns påverkar detta inte statusen av övrig trafik (mao stationer

får lov att hoppas över under föruts. att krav ovan ändå stämmer ang. turtäthet etc.)

Följande saknar betydelse:

1. Bytesmöjligheter till annan spårbundentrafik (kan finnas, men ej nödvändigt)
2. Vilken typ av strömförsöjning som används (AC eller DC; strömskena eller linor)
3. Om tågen kör i tunnel, på marken ,ovan marken eller 'hänger' under spåren
4. Konkurrerande näts status behandlas var för sig. Fler än ett system kan finnas
5. Kontrollen av biljetter (autogrindar, stationskontrollanter eller ombordkontrollanter)

Det särklassigt viktigaste är naturligtvis syftet. Att systemet transporterar runt passagerare "kors och tvärs" i staden. I Sverige är det enbart Stockholms tunnelbana som klarar dessa krav. Stockholms pendeltåg faller dock på punkt 6 och 7 (och delvis 8; beträffande punkt 9 & 10 är jag osäker) Oslos T-bane är f.d. förortsbana som håller på att uppgraderas, antalet stationer i centum har dock utökats och när allt blir klart måste den betrakats som klassificerad metro. I Köpenhamn har saken komplicerats av att man kompletterat S-tågen, vilka uppfyller samtliga 10 punkter med ett nytt system som heter 'Metro'. Det vore lustigt om detta system inte uppfyllde kraven. Fast det gör den, men är eg. bara ett komplement till S-tågen. Köpenhamns s.k. Re-tåg uppfyller dock inte kraven 2,4,5 och 6 (och delvis 3 ?), ändå har även dessa tåg en symbol. (En grön romb med de vita bokstäverna "Re" på; S-tågen har en röd sexkant med vitt S på, vissa äldre skyltar har även nån slags vingar; Metron syns sämst ett litet vinrött M med ett streckunder, och enl. mig för litet) /Pontus Eriksson 1/3-09

Till att börja med: När du säger att Köpenhamns innerstad har 25 stationer, vilket område tänker du på? Jag antar att du då räknar med Ringbanen. När jag tittar på Google Maps satellitbilder så tycker iaf inte jag att Gröndal och Fuglebakken ser speciellt "innerstadsmässiga" ut. Jag har också lite svårt att se S-tågen som en ren metro/tunnelbana då den knyter ihop andra städer, t.ex. Frederikssund som ligger ca 50 km utanför Köpenhamn. (del 1 av Kildors inlägg)

Köpenhamns "centumbebyggelse" (med kvarter, affärsgator etc) går oavbrutet åtminstone till t.ex Husum, Hellerup, Rödovre och Brönshöj, således även utanför Ringbanan. Så jag tänker på i princip hela Köpenhamns kommun inkl Fredriksberg.

Och hur "innerstadsmässigt" ter sig t.ex västra Kungsholomen, södra Södermalm eller Djurgården i Google Maps ? Sedan säger jag inte att S-tåg är tunnelbana, men dess funktion är mer lik Stockholms Tunnelbana än Stockholms Pendeltåg. Med enda undantagen av Fredrikssundbanans del ungifär från Kildedal till Fredrikssund och en liten bit (utan station) vid Hilleröd går S-tågen helt och hållet inom bebyggt område (Parker kan förstås finnas) Är inte Solna en stad, med tunnelbanestationer förresten ? Och är Londons Undeground heller inte "att räkna med" ?Metropolitan line går ju till Watford !

Som avslutning vill jag summera spårtrafiken i HUR-området (lokaltrafikområdet) S-tågen saknar en exakt motsvarighet i Sverige (dvs Stockholm), däremot är de mycket lika S-bahn i både Hamburg och Berlin. Och liksom U-bahn och S-bahn kompletterar varandra i nämnda tyska städer så kompletterar S-tågen och Metron varandra. (och båda systemen går såväl i tunnel, på marken samt ovanför) I jämförelser städer emellan anser jag det rimligast att addera dessa båda system. Så även för Berlin och Hamburg. - Och hade S-tågen kallats T-bana (typ Oslo) hade knappast någon haft invändningar. (Däremot räknar jag inte in varken Re-tågen eller Lokalbanorna.)/Pontus Eriksson

Det här med definitionen av tunnelbana/metro är ingen lätt sak. Jag håller i stora drag med om kriterierna du listar ovan, men det är inte alltid lätt att avgöra vad som anses "inom staden". Och många system som i allmänhet betraktas som tunnelbana har någon detalj som inte alltid passar in. T.ex. så faller Londons tunnelbana på kriterierna 2 och 3 ovan. Den lista på tunnelbanenät som presenterades ovan - varifrån kommer den? (del 2 av Kildors inlägg)

Jag har bara lagt dit VRR - mest för att visa hur komplicerat det hela är. (Anger bara att hela systemet är större än f.g. "etta" Samt Köpenhamn, men längden är bara min "uträkning". Listan fanns redan innan och toppades av Milano.

Även andra tycks kompletterat efter mig t.ex Berlin

http://www.vrr.de/imperia/md/content/linienplan/linienplan_schnellverkehr_2009_web.pdf

Länken ovan är den jag använt för Rhurområdet, linjer och antal stationer för U-bahn har jag räknat efter denna, stämmer dock nog till 95% (längder ej angivna)

/Pontus Eriksson

Robert Schwandl har en gedigen sajt, UrbanRail.Net, som listar tunnelbanesystem världen över. Den listan tycker jag är rätt så konsekvent med avseende på kriterier. Metrobits.org har en World Metro List, som dock verkar lista det mesta som har någon form av planskild spårbunden trafik i innerstaden, dvs även Stadtbahn, Sydneys CityRail osv. LRTA:s lista över spårtrafiksystem är också intressant, men är lite svår att tyda då den inte skriver ut systemens namn. Det finns en rapport, Light Rail and Metro Systems in Europe, skriven av International Assocaition of Public Transport (UITP) för European Rail Research Advisory Council (ERRAC), med information om spårväg/snabbspårväg och tunnelbanesystem i Europa. Det är ingen komplett lista av system, men av tabellerna kan man ganska snabbt se vad de anser vara metro och inte (t.ex. inga S-Bahn, S-tog o.s.v.), och stämmer i stora drag överens med UrbanRails lista på metrosystem (dvs rödmarkerade städer på hans kartor; i den listan ingår Berlins och Hamburgs S-Bahn, men inga andra S-Bahn/S-tåg eller liknande system). En motsvarighet till ERRAC i USA är American Public Transportation Association (APTA), och deras lista på heavy rail är sannolikt en bra indikator på vad som kan anses vara en metro. Ta även en titt på en:List of rapid transit systems (det ska väl påpekas att jag har varit starkt inblandad i den artikeln), som till största del överensstämmer med UrbanRail:s klassificiering. --Kildor 1 mars 2009 kl. 09.00 (CET) (del 3)[svara]

(Kommentar till Pontus Eriksson, som besvarat mitt inlägg i delar ovan): Det är bara att konstatera att vi har olika uppfattningar om begreppet "innerstad" och på olika spårsystem. Köpenhamns S-tåg är visserligen betydligt mer urban än Stockholms pendeltåg, men samtidigt betydligt mer förortsaktig än Stockholms tunnelbana. Vi bör inte bygga upp en lista här på någon egen form av tyckande, utan den bör baseras på externa källor. --Kildor 2 mars 2009 kl. 08.34 (CET)[svara]

(Kommentar till Kildor från Pontus Eriksson): Jag vet inte på vilket sätt vi har olika uppfattningar om begreppet "innerstad" ? Södermalm, Djurgården och Kungsholmen tillhör väl

helt och hållet "innerstaden" - trots koloniområden, parker, osv. Fuglebakkens station ligger f.ö. precis vid den pelarmotorväg, "Bispeengbuen" som plöjer sig genom kvartersbebyggelsen. Gröndal (hette förr Godthåbsvej) och ligger precis vid denna aveny - men är som namnet indikerar en just en park. En avlång park där tågrälsen passerar, och det finns koloniträdgårdar i närheten - men även blockkvarter i lika hög grad som kring Södersjukhuset i Stockholm. Det enda negativa jag kan se med S-tågen jämfört med tunnelbanan är att S-tåget inte täcker upp lika mycket. Det finns stora områden i Köpenhamns innerstad som har över 1 km till närmsta station (men det gör inte banan mindre urban, enbart otillräcklig) Detta kommer dock snart vara ett mycket mindre problem, när Cityringen blivit färdig. Exakta fakta kan mycket väl inbegripa addering av system. Och tittar man på Stockholms så otroligt urbana tunnelbana, så är där likväl ändå bara omkring 25 stationer i innerstan... Dessutom finns bara en enda "ruta". Dvs det finns nästan alltid bara en väg att välja mellan två stationer. Undantaget är bara (den tvåsidiga) rutan som bildas av blå och gröna linjen med T-Centralen och Fridhemsplan. I Köpenhamn finns 5 rutor , 4 om man räknar bort metron, och de är alla tresidiga. Man kan alltså åka mellan två stationer på väldigt många sätt. Detta är ett matematiskt sätt att studera ett systems urbanitet. Räknar man även med Re-tågen (och metron)får Köpenhamn 7 rutor. Man kan också räkna "junctions" eller skärningspunkter mellan linjer. Men Stockholms tunnelbana är byggd för transport in / ut från T-centralen. Där byte visserligen är välplanerade (åtminstone mellan röd och grön linje) - men det är också allt. Det finns heller ingen express-tunnelbana (som hoppar över stationer) och ingen av linjerna har heller ett tredje omkörningsspår (mig veterligen). (Mvh PE)

Vi bör väl, precis som det är när detta skrivs, bara lista tunnelbanor (enligt internationell definition, jämför lista på engelska mfl wikipedior). För de som vill ha lista på storstadsnät i vidare mening finns redan Lista över lokaltrafiknät och Lista över tunnelbanor och stadsbanor som kan behöva bearbetning. Varsågod. --BIL 6 mars 2009 kl. 19.37 (CET)[svara]

Det finns hundratals tunnelbanor i världen, kanske borde lista dem separat och ta bort listorna från den här sidan?--Av1123581321 19 juli 2005 kl.18.18 (CEST)

Övervägde om jag skulle göra en separat artikel med en lista med enbart tunnelbanor, men tyckte att listan inte blev längre än att den kunde inkluderas i artikeln. Men det går enkelt att bryta ut om man tycker det. Den större listan med både tunnelbanor och stadsbanor motsvarande engelska wikipedias rapid transit lista finns också kvar men under ändrat namn. IN433 29 juli 2005 kl.13.14 (CEST)

Har lagt till ett kort stycke om skillnaden mellan pendeltågstunnlar och tunnelbanor, samt i artikeln pendeltåg lagt till underrubriken pendeltågstunnlar dit jag kopierat texterna om pendeltågstunnlar härifrån. Huruvida dessa stycken skall vara kvar här också överlåter jag till någon annan att avgöra. /IN433, (skrivet innan jag registrerade mig)

Har tagit bort de flyttade texterna härifrån i samband med att en striktare definition gjordes i artikelns inledning.IN433 28 juli 2005 kl.20.14 (CEST)

Texten kring Stockholms tunnelbana här är ju (framför allt historiken) betydligt bättre än den på Stockholms tunnelbana. Borde den här inte texten flyttas dit?

Genomfört IN433 1 augusti 2005 kl.23.46 (CEST)

Världens äldsta tunnelbana är ett diskuterat ämne. Den äldsta tunnelbanan som möter dagens krav på tunnelbana, med från järnvägen separat system, var den i Budapest. I den anglosaxiska världen håller man inte med om det utan hänvisar ofta till Metropolitan Railway i London, men den var inte ett separat system. Dock är man inte heller där eniga eftersom det finns en ännu äldre tunnel i New Yorks stadskärna, dock utan stationer. Kanske borde man nyansera artikelns inledning något? IN433 28 juli 2005 kl.17.02 (CEST)

håller med, det verkar inkonsekvent att just bara nämna london om det inte var en riktig tunnelbana just med tanke på new york tunnel.--Av1123581321 28 juli 2005 kl.18.17 (CEST)

Argumentet (att Londons tunnelbana 1863 inte var en ”riktig” tunnelbana) baserar sig, som jag ser det, på en inte helt korrekt tolkning av tunnelbanans tidigaste historia. The Metropolitan Railway, som Londons första tunnelbana kom att kallas, stöddes visserligen av tre självständiga järnvägsföretag. Initiativet till tunnelbanan kom emellertid inte från dessa; Metropolitan Railway var en helt separat järnväg, 6 km lång med sju stationer (mot 4 km för Budapests tunnelbana).

Inte heller var det endast en underjordisk tunnel avsedd att trafikeras med de tre järnvägsföretagens materiel; Metropolitan Railway använde under nästan hela tiden egna lok och vagnar. Dock användes initiellt vagnar från Great Western Railway, men det förhållandet övergavs redan efter några månader när Great Western drog sig ur samarbetet. Under en övergångsperiod hyrde man vagnar från andra järnvägar; det var dock inte fråga om att man lät tåg från andra järnvägar färdas via Metropolitan Railway (som hävdas i Wikipedias artikel om Metropolitan Railway; undantaget är alltså den korta perioden med Great Western Railway). Mycket snart, långt innan Budapests tunnelbana öppnades, hade man skaffat en helt egen vagnpark och var alltså en helt självständig järnväg. Att man numera kör på ytlinjer i förorterna är en helt annan sak; dessa övertogs inte förrän långt senare, när Metropolitan Railway börjat expandera norrut och mot nordväst. Detta är dessutom inte unikt för London; flera andra tunnelbane- och metrosystem har tagit över (eller samkör på) ytjärnvägarnas förortsspår (ex.vis Bostons subway samt Paris och Newcastles Metros.)

Dessutom: Om man hårdrar argumentet att en tunnelbana inte får dela infrastuktur med en annan järnväg, kan man inte betrakta vare sig dagens London Underground eller Paris Metro som tunnelbanor!

Inte heller om man accepterar synen på The Metropolitan Railway som endast en gigantisk järnvägstunnel var Budapests tunnelbana världens första. 1890 öppnades The City & South London Railway, idag en del av Northern Line, och för övrigt världens första borrade djuptunnelbana. Att den idag är en del av Londons tunnelbana förändrar inte det faktum att den 1890 var ett helt självständigt bolag, utan någon kontakt med andra järnvägar; en del av Londons tunnelbana blev den först 1933 (vissa menar 1948, i samband med nationaliseringen). --Law 17 januari 2006 kl.11.53 (CET)

Instämmer. Om man ska hålla stenhårt på "ingen samtrafik med järnväg", som kan vara en bra tumregel men också ge bisarra resultat, är det ändå sju linjer i Londons tunnelbana som inte har någon sådan. Ett gränsfall är Bakerloo Line, som har samtrafik med järnvägslinjen Watford DC line mellan Queen's Park och Harrow & Wealdstone. Watford DC line är nämligen elektrifierad på ett annat sätt än fjärrtågsspåren som går parallellt (tredje skena) och fortsätter efter Harrow endast ut till Watford, som visserligen inte ligger i det administrativa området Storlondon men ändå inom Londons tunnelbanas upptagningsområde (Metropolitan Line har en ändstation i en annan del av stan). På det sättet skulle man alltså kunna räkna Watford DC line till tunnelbanan. Essin 21 januari 2006 kl.12.04 (CET)

Den tidigare skrivningen innehöll en hel del stadsbanor och dessa bitar har nu flyttats till den artikeln. Ersatte inte uppräkningen av antalet system per världsdel, då tunnelbanorna inte är fler än att alla kan listas i artikeln, vilket är gjort. IN433 1 augusti 2005 kl.23.46 (CEST)

En snabb titt och jämnförelse på de olika sidorna Tunnelbana och Stockholms Tunnelbana så ser jag att man i har olika längd för de samlade systemet. 108 resp 110 km. Nu är kanske inte dessa två km det största problemet i världen, men uppgifterna presenterar ju ändå som fakta i båda fallen. Vilket är rätt? Civilspanaren 4 april 2010 kl. 10.31 (CEST)

Är inte beskrivningen av Pyongyangs tunnelbana lite väl käck här, dels är den relativt tidig i Asien och det finns många frågetecken om i vilken grad trafiken överhuvudtaget upprättshåll i systemet och istort sett alla utomstående har bara fått mellan samma två stationer. Några stationer är säkert visst mycket vackra men kanske bör beskrivngen här dämpas lite. Oberoende sida [2]/ ?--Av1123581321 2 augusti 2005 kl.20.51 (CEST)

Funderade inte så mycket på frågan när jag kortade ned texten. Rensade mest ut det som inte var tunnelbanor. Texterna i sin helhet som innehöll mer än enbart tunnelbanor är flyttade till artikeln om stadsbanor, så en avpolitisering bör väl göras även där. IN433 2 augusti 2005 kl.22.30 (CEST)

Eftersom definitionsstrider är väldigt populära i den här branschen (jämför det närmast eviga gnabbet om Lidingöbanan) har jag lagt in ett litet avsnitt om varifrån det svenska ordet Tunnelbana kommer och det ursprungligen användes som namn på en del av spårvägsnätet i Stockholm. Det värsta jag hörde i en sådan strid en gång var "Oslo har ingen tunnelbana - Nähä, varför då? - Dom har backspeglar på tågen." Faktum är att man, lika lite som när det gäller spårväg/järnväg, med absolut visshet kan fastslå vad som är vad. När provtrafik med en automatbana i Uppsala genomfördes för ett tiotal år sedan definierade Järvägsinspektionen det som "Tunnelbana", därför att banområdet var inhägnat. Det är en typiskt formalistisk definition och ingen skulle väl i dag hävda att "Uppsala har haft tunnelbana" --Andhanq 18 oktober 2006 kl. 10.58 (CEST)[svara]

Principen verkar också vara att tunnelbanan i Stockholm inte räknas som järnväg av myndigheterna. Anledningen verkar vara att den började som spårväg, som mycket längre räknats som något annat, och att den inte räknas som järnväg i lagstiftningen, det finns en separat lag för den i Sverige. Jag har däremot sett att utomlands räknas tunnelbanor som järnväg. Det är bara att se på Wikipedia (Engelska:A rapid transit, underground, subway, tube, elevated, or metro(politan) system is a railway system... Franska: Le métro, apocope du terme métropolitain lui-même abréviation de chemin de fer métropolitain, est un chemin de fer urbain souterrain le plus souvent, sur viaduc quelquefois. Översättning. Metron, kommer av termen métropolitain, som är förkortning av chemin de fer métropolitain/stadsjärnväg, är en oftast underjordisk järnväg i städer, ibland på viadukt. Danska: En undergrundsbane er en jernbane for nærtrafik i en storby, placeret under jorden i tunneller. Norska:Tunnelbane (forkortelse: T-bane) er en jernbane som går primært under jorda.) Tyvärr är järnvägsterminologin plågat av nationella och lokala variationer, varje operatör har sina definitioner. Till exempel är pendeltåg i Sverige officiellt bara ungefär "Tåg inom storstadsregion på banverkets spår", och inte att mest pendlare använder dem, och att de har kort mellan stoppen, för då skulle Roslags och Saltsjöbanorna kallas det, men det gör de inte. Kallar ni tunnelbanan för en järnväg? BIL 18 oktober 2006 kl. 13.20 (CEST)[svara]

Generellt inom denna bransch verkar det finnas förståsigpåare och annat löst folk som gissar och hittar på definitioner hit och dit. Hur något räknas av myndigheterna bestämmer enbart vilket lagrum som skall reglera verksamheten, egentligen inget annat. Oddholst (diskussion) 27 augusti 2014 kl. 21.58 (CEST)[svara]

När jag skulle korrigera öppningsåret för Montreals tunnelbana från 1955 till 1966 la jag också märke till en del andra konstigheter i listan. Dels var siffran för Chicago helt uppåt väggarna (jag har förklarat varför systemet bör behandlas som en helhet på diskussion:Lista över tunnelbanor och stadsbanor) och dels verkar inte längderna stämma exakt med de som enwp uppger, även på system som inte har byggt ut under de senaste 10 åren. Listan är förmodligen också inte riktigt uppdaterad med nyöppnade system och linjeförlängningar. Någon borde gå igenom den, men vilka källor har mest tillförlitliga uppgifter om linjelängd? Wikipedia på engelska? UrbanRail.Net? (Jag utgår från att det är betydligt lättare att avgöra vilka uppgifter om antal stationer som stämmer.) //Essin 14 januari 2007 kl. 06.09 (CET)[svara]

Visst har Paris tunnelbanelinjer där tågen inte går på räls utan rullar fram på gummihjul? Finns det i så fall i fler städer? Skvattram 22 januari 2007 kl. 02.21 (CET)[svara]

Det finns i en hel del städer. en:Rubber-tyred metro har en lista. I Paris har linjerna 1, 4, 6, 11 och 14 gummihjul. //Essin 22 januari 2007 kl. 02.54 (CET)[svara]

Har tågen någon sorts stödhjul mot väggarna?

Skvattram 22 januari 2007 kl. 03.01 (CET)[svara]

Ja, horisontellt placerade (i alla fall den parisiska modellen). Innanför de vertikala hjulen finns stålhjul, som styr bogierna genom växlar (återigen Paris). / Law 22 januari 2007 kl. 03.15 (CET)[svara]

Vistt! 1956 fick Paris sin första linje på gummihjul, linje 11. Så småningom blev tre existerande linjer försedda med gummihjul: 1, 4 och 6. Den nyaste linjen, 14 rullar på gummihjul. Utanför Paris: Lille, Lyon, Marseille, Laon, Toulouse, Rennes. Utanför Frankrike: Montréal, Santiago, Turin, Kobe, Hiroshima, Sapporo, Tokyo, Hong Kong, Mexico, Singapore, Taipei plus ett antal "airport's terminal connection shuttles". Källor: fr:Métro sur pneumatiques Jean Amiot 22 januari 2007 kl. 03.50 (CET)[svara]

Finns det olika spårvidder bland världens tunnelbanor? Brukar de altid ha samma som den huvudsakliga i landets järnvägsnät? Skvattram 28 mars 2007 kl. 12.34 (CEST)[svara]

Det verkar vanligast med samma som landets normala järnvägar. (källa engelska WP). Exempel Stockholm och Berlin har 1435. Helsingfors 1524 mm, Moskva 1520 mm. San Francisco har något eget, 1676 mm. Tunnelbanor måste inte ha samma då det bara går egna fordon där som inte går någon annanstans (Vissa Londontåg verkar gå ut på lokaltågsnätet som har vissa tunnelbaneegenskaper såsom strömskena) -- BIL 28 mars 2007 kl. 16.15 (CEST)[svara]

Jag har tagit bort texten om att Metropolitan Railway inte kunde räknas som en ”riktig” tunnelbana för att den delade infrastruktur med järnvägen i ytterstaden. Dels är detta fallet för många av dagens tunnelbanor (se mitt tidigare inlägg under Världens äldsta? ovan), dels började den (och District Railway, som hade bildats under tiden) inte dela spår med ytjärnvägarna förrän under expansionen på 1870-1880-talet; 1863 var den i allt en ”riktig” tunnelbana.

Kravet på att Metropolitan Railway inte kunde räknas som en riktig tunnelbana drevs dessutom nästan enbart av en enda användare, som endast var aktiv under tre månader 2005. Jag tror därför inte min ändring (eg. återställning) kommer att uppfattas som särskilt kontroversiell.

Slutligen är kravet på att en tunnelbana inte får dela spår med andra järnvägar inte helt okontroversiell. en:Rapid transit anger att man "ofta" har strikta krav på vad som är "Rapid transit" (bl a att den skall vara "completely independent from other traffic", något som möjligen kan tolkas som att den inte får dela spår med ytjärnvägar), men utan att hävda att det skulle vara en allenarådande definition... Mja... / Law_D 24 maj 2008 kl. 12.44 (CEST)[svara]

Jag tog bort uppgifter om "bemannad fil med spärrvakt" för "funktionshindrade eller [de] som ska resa med enkelbiljett" under rubrik Slutna betalzoner eftersom jag tycker det strider mot globalt perspektiv. Andra tunnelbanor (än Stockholms) löser det på annat sätt. Ex.vis Newcastles metro har speciella, särskilt breda, obemannade rullstolsspärrar som bara kan användas av funktionshindrade (men inte personer med enkelbiljett; särskilt, gratis, kort, förutom giltig biljett, behövs för handikappade för att öppna spärren). Återigen andra tunnelbanor har annorlunda lösningar.

Samma gäller Öppna betalzoner: Kombinationen av stämpelautomater för de som har kort och biljettautomater för de som ska resa med enkelbiljett verkar väldigt begränsad, många andra system finns för de transportsystem som valt att ha zoner utan inresekontroll. Stämpel- och biljettautomater finns dessutom naturligtvis vid tunnelbanor med andra system för biljettkontroll.

Uppdelningen i olika metoder för hur man kontrollerar att avgiften är avlagd tycker jag iofs är bra, men det är imho olyckligt om man blir för fixerad vid endast de system som används på Stockholms och Helsingfors tunnelbanor. / Law_D 4 juni 2008 kl. 21.00 (CEST)[svara]

Frågan är om man inte i detta internationella sammanhang borde byta ut ordet "tunnelbana" mot "metro"? En tunnelbana är egentligen en stadsjärnväg som till största delen går under jord (även om Stockholms T-bana till stor del går ovan jord), medan högbana betecknar stadsjärnvägar som är upphöjda från marken. Det internationella ordet "metro" däremot betecknar alla slags stadsjärnvägar för snabb persontransport, oavsett om de är nedgrävda, upphöjda eller i markhöjd. Chicagos "L" är t.ex. problematisk att kalla för tunnelbana, eftersom den till största delen är en högbana.Mario-Muesli 12 mars 2010 kl. 18.57 (CET)[svara]

Svenska wikipedia är inte ett internationellt sammanhang, den ska skrivas på svenska och ha svenska termer. Det är ett helsike med definitionsstrider inom spårtrafikbranschen, så vi borde låta bli att hårddra sådana problem, det är omöjligt att få det riktigt bra.--BIL 12 mars 2010 kl. 23.57 (CET)[svara]

Det fanns en skrivning om "äkta tunnelbana" men jag kunde inte hitta några referenser till vad en sådan skulle vara så jag tog bort begreppet och kortade ner stycket något. Närr jag googlade på det så fann jag endast begreppet inom citattecken, som beteckning för ett spårsystem som planeras att bli tunnelbana eller med hänvisning till wikipedia. Oddholst (diskussion) 27 augusti 2014 kl. 21.46 (CEST)[svara]

Språkvårdade och rättade lite text i ingressen beträffande nivåsepareringen, vilket till min förvåning ledde till "redigeringskrig" mellan sramanvändare.

Beträffande nivåsepareringen och Frankfurts tunnelbana verkar inläggen både i artikeln och diskussionen komma från en användare "Oddholst" som bla underkänner juridiken som referens. Det förefaller alltså som om skribenten varit medveten om politiken i Frankfurt.

Dvs man var osams om man skulle bygga tunnelbana eller stadsbana. Majoriteten beslöt att bygga tunnelbana men det blev aldrig mer än en stadsbana. För att inte tappa ansiktet döpte man den dock till U-bahn, utan att någonsin få den godkänna som sådan.

Den politiska diskussionen som sådan ser jag personligen som ointressant. För mig får man också gärna kalla stadsbanan i Frankfurt för tunnelbana.

Däremot förefaller det mig närmast som klotter att göra dessa ställningstaganden i ingressen på en svensk artikel om tunnelbanor allmännt. Oavsett om det sker genom text eller bild. Anläggningen är helt enkelt inte representativ för begreppet, oavsett om man anser att den som sådan är en tunnelbana eller inte. 109.58.145.140 21 november 2015 kl. 09.44‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av maundwiki.)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Tunnelbana. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150923192527/http://www.bj.xinhuanet.com/jzzg/2014-12/28/c_1113802564.htm till http://www.bj.xinhuanet.com/jzzg/2014-12/28/c_1113802564.htm

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 13 september 2017 kl. 03.56 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Tunnelbana. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20160303174454/http://www.jrtr.net/jrtr28/pdf/ro58_tak.pdf till http://jrtr.net/jrtr28/pdf/ro58_tak.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 13 april 2019 kl. 18.07 (CEST)[svara]

212.100.101.104 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) har återigen lagt in en stor mängd text från enwp med ofullständig översättning. Jag har tidigare återställt en gång, samt tagit upp en diskussion på Användardiskussion:212.100.101.104. Jag vill gärna att någon annan tittar på om även detta nya bör återställas, eller om det kan "räddas". Det bästa vore om IP loggar in och arbetar med materialet i sandlåda till någorlunda moget skick innan det läggs in. / Anhn ✎ 25 november 2022 kl. 04.42 (CET)[svara]

@Anhn: Jag hade redan återställt det innan jag såg dina inlägg. Min åsikt är emellertid att det var alldeles för många brister för att det var möjligt att rädda det. Fortfarande vissa textpartier på engelska; mallar, flera stycken, som inte finns på svwp; mängder av slarvfel i källmallarna som gör att de inte kan anropas utan lyser rött. Dessutom visar användaren en ovilja att ta åt sig det vi skriver till hen, något som gör kontakterna med användaren klart tidskrävande. Jag håller med om att det bästa vore om användaren registrerade sig, så hen fick tillgång till en sandlåda. Jag har skrivit ett meddelande till hen där jag bl.a. föreslår just det. Jag vill ogärna blockera användaren, hen är ju ingen vandal utan har ett gott syfte med sina editeringar, men som de ser ut för närvarande förstör de ju faktiskt artikeln. / ^Ternarius_Disk 25 november 2022 kl. 07.04 (CET)[svara]

Det hade väl gått att "rädda" IP-adressens redigering bara genom att skriva om det som var skrivet på engelska till svenska. IP-användaren hade väl ändå lyckats skriva om ungefär halva listan till svenska, det vore väl bra om IP-användaren hade fått mer tid på sig att göra arbetet färdigt, eller om andra användare samarbetat genom att hjälpa till med omskrivningen till svenska. Om bara hela listan, som tydligen är hämtad från en:Listof metro systems, hade skrivits om till svensk wikistandard, så hade listen varit helt komplett.

Jag gjorde själv ett försök att komplettera hela listan sent igår kväll, men tvingades gå och sova, och sen på morgonen så blev mitt arbete "förlorat", troligen för att datorn stängdes av och då förlorade all data som var under redigering. 90.231.234.93 27 november 2022 kl. 15.14 (CET)[svara]

Jo, det kan en tycka, att vi borde ha översatt den dåligt översatta listan. Men som administratörer kan vi inte ta på oss uppgiften att åtgärda alla felöversättningar vi hittar, då hade vi inte hunnit med något annat. Dessutom var det inte bara fråga om felöversättningar i det här fallet. Användaren hade använt mallar som inte fanns på svenska Wikipedia; då hade vi varit tvungna att leta upp mallarna varifrån de var hämtade (förmodligen engelska Wikipedia), och ta reda på vilka svenska mallar som kunde ersätta dem. Även de källreferenser som användaren använt var till stor del felstavade: Ännu mer att kolla upp, var det bara felstavningar eller hade användaren glömt att definiera några av källorna? Med en sådan uppsjö av fel är det orimligt att begära att vi skulle ha tid att åtgärda alltihop. Administratörer är på intet sätt några anställda, som en kan kräva ett arbetsansvar av; vi är frivilliga som alla andra som editerar här, och gör alltihop på vår fritid. / ^Ternarius_Disk 27 november 2022 kl. 16.44 (CET)[svara]