Belägringen av Fredrikstens fästning
| Belägringen av Fredrikstens fästning | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Stora nordiska kriget | |||||||
 Utsikt över staden och fästningen samt det omgivande landskapet med svenska batterier och marscherande trupper. Till vänster i förgrunden bärs Karl XII:s döda kropp, lagd på korslagda pikar, fram till ett tält, vid vilket en grupp högre officerare församlat sig. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige
|
 Danmark-Norge
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Kung Karl XII †
|
Överstelöjtnant Barthold Nicolai von Landsberg
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 21 000 man: 12 600 fotsoldater 8 400 ryttare 18 kanoner 20 mörsare[1] |
1 800 man | ||||||
| Förluster | |||||||
| ~200: 200 döda och sårade |
579: 9 döda, 10 sårade och 19 tillfångatagna. 41 rymde och 478 drabbades av sjukdom varav 22 dog. | ||||||
Belägringen av Fredrikstens fästning i Fredrikshald påbörjades den 20 november 1718, varvid Fredrikstens fästning tillsammans med hamnstaden Fredrikshald (nuvarande Halden) belägrades av den svenska armén. Belägring fortsatte en bit in i december då de krigströtta svenska styrkorna gav upp företaget som en följd av att Karl XII hade stupat då han inspekterat egna löpvärn.[2]
Belägringen
1718 anlände Karl XII och den svenska armén, med cirka 35 000 man[3] till Fredrikshald. Med sig hade Karl XII den franska belägringsexperten Philippe Maigret. Senare kom även Carl Gustaf Rehnskiöld, frigiven efter rysk fångenskap. Fästningen hade en styrka på 1 400–1 800 man[4][5], som visste att vägen stod öppen till Oslo, om fästningen skulle falla.[3]
Den 30 november gick Karl XII som vanligt ut i skyttegravarna och kikade. Den här natten var han allra längst fram i skyttegraven. Mellan klockan nio och tio fick han en kula i vänster tinning och avled ögonblickligen. I och med hans död försvann all kampvilja hos de redan krigströtta svenskarna, och de begav sig senare tillbaka till Sverige. Karl XII:s fälttåg mot Norge slutade på nästan samma plats där det börjat. Prosten Magnus Abraham Sahlstedt som tjänstgjorde som kyrkoherde i Stora Tuna socken 1725 till sin död 1752, var tidigare fältpräst hos Karl XII och skall ha predikat för kungen samma dag som det dödande skottet avlossades mot kungen.
Karta över Karl XII:s dödsplats vid Fredriksten (ur Nordisk familjebok).
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Noter
- ^ Lundblad (1835), s. 558
- ^ Gustaf Jonasson. ”Fredriksten”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fredriksten. Läst 1 augusti 2015.
- ^ [a b] ”Här stoppades Sverige av en kula”. Världens historia (8): sid. 74-75. 2008. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307102952/http://varldenshistoria.se/kultur/guider/har-stoppades-sverige-av-en-kula. Läst 1 augusti 2015.
- ^ ”Herre Jesus! Kungen är skjuten!”. Johan Henrik Frisenheim – Karolinen som aldrig gav upp. http://www.frisenheim.se/allt-om-frisenheims-tid/karl-xii-s-d%C3%B6d-9233915. Läst 1 augusti 2015.
- ^ ”Här dog Karl XII”. Fornguidens hemsida. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304132045/http://www.fornguiden.se/download/fredriksten.pdf. Läst 1 augusti 2015.
| ||||||||||||||||||||||||||||