Eisspeedway

Alkaloid

Atropin.
Kokain.
Stryknin.
Nikotin.

Alkaloider (i äldre text: växtbaser[1]) är en grupp kvävehaltiga[1][2] aminer som förekommer hos olika växter. De har ofta en stark inverkan på människokroppen och andra levande organismer.[3] Många alkaloider används som njutningsmedel, gifter eller läkemedel, och vanliga exempel är kokain, nikotin och koffein.[3]

Karaktär

Gruppen alkaloider innehåller en stor mängd organisk-kemiska föreningar. De finns i olika växter och karaktäriseras av kolskelett med en eller flera kväveatomer[4]; dessa kan ofta vara placerade i heterocykliska ringsystem.[1]

En alkaloid är oftast basisk,[5] och detta har gett gruppen dess namn (alkalisk). Enstaka alkaloider är dock syror, inklusive kolchicin från växten tidlösa. Många alkaloider är kraftigt verkande gifter; i små doser har de stor medicinsk betydelse.[1]

Förekomst

Alkaloider finns på många håll i växtvärlden, men de är vanligast hos fröväxter (fanerogamer). Särskilt vanliga är de inom familjerna ranunkelväxter, vallmoväxter och potatisväxter.[1] I en växt är en alkaloid ofta bitter till smaken, vilket brukar göra att växten undviks av ett betande djur.[4]

Enstaka förekomster av alkaloider hos djur har upptäckts. I paddor finns giftet bufotenin.[1] Fenetylamin-gruppen innehåller kroppsegna alkaloider som dopamin,[6] adrenalin och noradrenalin.

Användning

Alkaloiderna har använts som droger, gifter och läkemedel under hela mänsklighetens historia.[1] Ämnesgruppen inkluderar ett antal kända njutningsmedel, inklusive kokain,[7] morfin,[8] nikotin[3] och koffein.[9]

Historik och etymologi

Namnet alkaloid lanserades 1819 av den tyske apotekaren C.F.W. Meissner. Namnet kom från ämnenas alkaliliknande[10] egenskaper.[1] I svensk text har begreppet använts sedan 1838.[10]

Klassificering

Alkaloiderna är uppdelade i olika grupper utifrån på sin struktur.

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g h] ”alkaloider - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/alkaloider. Läst 2 september 2024. 
  2. ^ ”Alkaloider | Svensk MeSH”. mesh.kib.ki.se. https://mesh.kib.ki.se/term/D000470/alkaloids. Läst 2 september 2024. 
  3. ^ [a b c] ”alkaloid”. SAOL | svenska.se. https://svenska.se/saol/?id=0031014&pz=7. Läst 2 september 2024. 
  4. ^ [a b] ”Vad är det i växten som är giftigt? - SVA”. www.sva.se. https://3b06bbe9-73a1-4198-b7fd-a3d5e6f3220c.azurewebsites.net/amnesomraden/sakert-foder-och-vatten/giftiga-vaxter/vad-ar-det-i-vaxten-som-ar-giftigt. Läst 2 september 2024. 
  5. ^ ”alkaloid”. SO | svenska.se. https://svenska.se/so/?sok=alkaloid&pz=4. Läst 2 september 2024. 
  6. ^ ”Phenethylamine - an overview | ScienceDirect Topics”. www.sciencedirect.com. https://www.sciencedirect.com/topics/biochemistry-genetics-and-molecular-biology/phenethylamine. Läst 2 september 2024. 
  7. ^ Knudsen, kai (29 september 2022). ”Intoxikation och substansbruk – Kokain”. www.internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/akutsjukvard/intoxikation-och-substansbruk-kokain. Läst 2 september 2024. 
  8. ^ Miclescu, Adriana (4 juni 2024). ”Smärta, akut”. www.internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/smartlindring/smarta-akut. Läst 2 september 2024. 
  9. ^ ”koffein - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koffein. Läst 2 september 2024. 
  10. ^ [a b] ”alkaloid”. SAOB | svenska.se. https://svenska.se/saob/?id=A_0787-0313.0C2n&pz=7. Läst 2 september 2024. 

Externa länkar