A-Pressen var en svensk socialdemokratisk tidningskoncern, som grundades 1947 och gick i konkurs 1992.

Koncernens uppgift var att samordna och utveckla de olika tidningar som i början av 1900-talet startats på olika håll i Sverige av lokala organisationer inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Redan 1950 kulminerade man med 29 anslutna dagstidningar.^[1] Sedan började en lång nedgångsfas. Från att ha varit utpräglade partsorgan med vinklad nyhetsförmedling minskade partipolitiseringen vad gäller innehåll på nyhetsplats under 1960-talet, och under 1970-talet var den i princip borta. I spridning och ägande kvarstod en politisk koppling: koncerntidningarna lästes nästan bara av s-väljare, och det socialdemokratiska partiet centralt ägde s-tidningarna tillsammans med Landsorganisationen i Sverige (LO), och för vissa tidningar lokala delar av den socialdemokratiska delen av arbetarrörelsen ("Rörelsen").

Koncernens tidningar var huvudsakligen andratidningar i små och medelstora svenska städer, med liten upplaga, små resurser och av mindre värde för annonsörerna. De drabbades hårt av det tidiga 1990-talets vikande annonskonjunktur men koncernens ekonomiska styrka hade då redan undergrävts av en svag ledning^[2][3][4] under VD Torbjörn Båth (VD 1986-1992).

Konkursen drabbade 1 400 anställda och slutade med ett underskott på 150 miljoner kronor. LO hade så sent som 1986 tillfört 145 miljoner kronor. LO hoppade av från sitt 45-åriga ägaransvar en månad före konkursen genom att sälja sin del i A-pressen till socialdemokratiska partiet för en symbolisk 1-krona.

Några av de listade tidningarna rekonstruerades efter konkursen men endast två ägarkontrollerades 2015 av Rörelsens lokala organisationer: Östra Småland och Värmlands Folkblad. Östra Småland las ned 2019, och Värmlands Folkblad ingår numera i NWT-koncernen.

Flera tidningar har köpts upp av sina lokala borgerliga konkurrenter, men ges ännu ut som självständiga tidningar och har fortfarande socialdemokratiska ledarsidor: Arbetarbladet, Dagbladet, Dala-Demokraten, Folkbladet, Karlskoga-Kuriren, Länstidningen, Sydöstran, Värmlands Folkblad och Västerbottens Folkblad.

Piteå-Tidningen har aldrig varit majoritetsägd av A-pressen utan alltid haft stark lokal ägarförankring och är i dag tillsammans med Norrköpings Tidningar ägare av den största socialdemokratiska landsortstidningen, Norrländska Socialdemokraten i Luleå.

• Arbetarbladet, Gävle
• Arbetet, Malmö (nedlagd 2000)
• Arbetet Väst, Göteborg (nedlagd 2000)
• Dagbladet Nya Samhället, Sundsvall (nedlagd)
• Dala-Demokraten, Falun
• Folkbladet, Norrköping
• Folket, Eskilstuna (nedlagd)
• Hälsingekuriren, Söderhamn (nedlagd)
• Karlskoga-Kuriren, Karlskoga
• Kronobergaren, Växjö (nu veckotidning VK Växjöbladet Kronobergaren)
• Länstidningen, Östersund
• Norrländska Socialdemokraten, Luleå
• Nya Norrland, Härnösand (numera Tidningen Ångermanland)
• Ny Tid, Göteborg (nedlagd 1963)
• Piteå-Tidningen, Piteå
• Smålands Folkblad, Jönköping (nu veckotidning)
• Sydöstran, Karlskrona
• Värmlands Folkblad, Karlstad
• Västerbottens Folkblad, Umeå
• Västgöta-demokraten, Borås (nedlagd)
• Örebro-Kuriren, Örebro (nedlagd)
• Östgöten, Linköping (nedlagd)
• Östra Småland, Kalmar(nedlagd)

• Centertidningar
• Lista över socialdemokratiska tidningar i Sverige

• Gidlund, Alfons (1989). Rörelsen: Mina år i arbetarrörelsens tjänst. Hedemora: Gidlund. Libris 7668517. ISBN 91-7844-147-1 
• Andersson, Jan G., red (2007). Arbetarpressen 100 år. Stockholm: Premiss förlag. Libris 10581015. ISBN 91-8534-355-2 
• Utvecklingen av svensk dagspress 1989–2005 Presstödsnämnden (2006). Utredning av Presskommittén med mycket detaljer kring A-Pressens undergång. (Rapporten börjar på sidan 39 i dokumentet.)