Eisspeedway

Ängsö socken

Ängsö socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradYttertjurbo härad
KommunVästerås kommun
Bildadmedeltiden
Area26 kvadratkilometer
Upphov tillÄngsö landskommun
Ängsö församling
MotsvararÄngsö distrikt
TingslagVästmanlands mellersta domsagas tingslag (–)
Siende och Norrbo tingslag ()
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslag ()
Yttertjurbo tingslag (–)
Karta
Ängsö sockens läge i Västmanlands län.
Ängsö sockens läge i Västmanlands län.
Ängsö sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°31′59″N 16°51′19″Ö / 59.533061111111°N 16.855280555556°Ö / 59.533061111111; 16.855280555556
Koder, länkar
Sockenkod2338
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Ängsö distrikt
Redigera Wikidata

Ängsö socken i Västmanland ingick i Yttertjurbo härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Ängsö distrikt.

Socknens areal är 26,23 kvadratkilometer, varav 26,20 land.[1] År 2000 fanns här 70 invånare.[2] Ängsö slott med sockenkyrkan Ängsö kyrka ligger i socknen.

Hela socknen utgör ett naturreservat, Ängsö naturreservat.[3]

Administrativ historik

Ängsö socken har medeltida ursprung. Till socknen överfördes 7 februari 1890 Hallingön från Fogdö socken i Södermanlands län och 1950 Kurön från Teda socken i Uppsala län.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ängsö församling och för de borgerliga frågorna till Ängsö landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Kungsåra socken som 1967 uppgick i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Kungsåra församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Ängsö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Yttertjurbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente och Livkompaniet.[5]

Geografi

Ängsö socken ligger mellan Granfjärden och Oxfjärden och omfattar den större ön Ängsön (19,7 kvadratkilometer) och flera småöar. Socknens öar är bergiga och skogiga men också viss odlingsbygd.[6][1][7]

Fornlämningar

Från bronsåldern finns några rösegravar. I övrigt finns från järnåldern lämningar på två gravfält.[7][6][8][9]

Namnet

Namnet (1272 Engsyo, 1370 Ænxø) kommer från ön och innehåller änge, 'äng' och ö.[10]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ängsö socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
457
1760
  
441
1769
  
462
1780
  
461
1790
  
488
1800
  
458
1810
  
513
1820
  
479
1830
  
506
1840
  
505
1850
  
572
1860
  
562
1870
  
580
1880
  
537
1890
  
504
1900
  
502
1910
  
472
1920
  
425
1930
  
361
1940
  
328
1950
  
250
1960
  
130
1970
  
92
1980
  
78
1990
  
72
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ängsö socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Ängsö – mälarlandskap med rik natur och kulturhistoria”. Länsstyrelsen Västmanlands län. http://www.lansstyrelsen.se/Vastmanland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/vasteras/Angso/Pages/index.aspx. 
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Ängsö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ängsö socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ängsö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar